En av Alzheimer-forskningens nyckelteorier kan vara grundad på manipulerade data som i så fall har misslett forskningen ända sedan 2006, enligt en stor studie från tidskriften Science.
Tidskriften Science har grävt i fallet i sex månader och rapporterar nu ”skandalöst uppenbara” belägg för forskningsfusk i en inflytelserik studie från 2006 som tycktes visa att den utlösande faktorn för Alzheimer är uppbyggnaden av proteinet beta-amyloid i form av beläggningar, ibland kallad ”senilitetsplack”, i den grå hjärnsubstansen.
Den studie som nu pekas ut som förfalskad publicerades i tidskriften Nature år 2006 och påstod sig ha upptäckt en typ av beta-amyloid (Aβ) som gav upphov till demens när det injicerades i unga råttor. Det var den första substans i hjärnvävnaden som visat sig kunnat orsaka minnessvårigheter. Studien blev en av de oftast citerade i hela forskningsfältet och ledde till att miljarder dollar investerades i forskning inriktad på att få bort denna sorts beläggningar från hjärnvävnaden.
Granskningen inleddes när neurologen och läkaren Matthew Schrag vid Vanderbilt University började undersöka en experimentell medicin mot Alzheimer som utvecklats av bolaget Cassava Sciences. Vad han upptäckte fick honom att skriva en visselblåsar-rapport till US National Institutes of Health (NIH) där han varnade för att fusket potentiellt kunde vilseleda hela forskningsfältet. Cassava förnekar anklagelserna.
Upptäckte fusk i ”banbrytande” studie
Schrag menade sig även ha upptäckt fusk i den inflytelserika artikeln i Nature, och kontaktade Science. Tidskriften gjorde en egen undersökning.
Science menar att man har otvetydiga belägg för att bilder av beta-amyloid i försöksdjurens hjärnor har manipulerats.
Elizabeth Bik, forensisk bildkonsult som satts att granska bilderna, sade till Science att forskarna bakom rapporten tycks ha satt ihop foton från olika experiment.
”De experimentella resultaten man fick kanske inte varit de önskvärda och data kan ha ändrats /…/ för att bättre passa en hypotes”, förklarar Bik.
Utpekade fuskaren: Sylvain Lesné
Bakom den studie där Science nu anser sig ha belägg för fusk ligger ett forskarlag vid University of Minnesota med Sylvain Lesné i spetsen.
Schrag uppger att han granskat flera artiklar där Lesné varit inblandad – och även artiklar som några andra av forskarna bakom artikeln i Nature skrivit men där Lesné inte medverkat. Han hittade flera fall av misstänkt fusk där Lesné varit inblandad, medan han inte fann några anomalier i artiklar från medarbetarna utan honom. Slutsatsen är uppenbar, även om Schrag inte anklagar Lesné för forskningsfusk rakt ut.
Nature har ännu inte dragit tillbaka artikeln från 2006, men försett den med en varningstext om att resultaten är omstridda.
Forskningen leddes på avvägar?
Beläggningar (plack) i hjärnan hos Alzheimer-patienter upptäcktes först av den tyske psykiatrikern Alois Alzheimer år 1906, och beta-amyloid identifierades som huvudkomponenten i dessa beläggningar år 1984. Hundratals försök gjordes att bekämpa Alzheimer genom behandlingar som riktade in sig på beta-amyloid i hjärnan, men samtliga misslyckades och teorin började överges – tills 2006 då teorin rehabiliterades av den studie som nu utpekas som förfalskad.
Sedan dess har miljarder dollar lagts på att ta fram behandlingar för att ta bort beläggningarna, men inga av dem har varit framgångsrika.
Den ideella organisationen Alzheimer’s Research UK betraktar anklagelserna som ”extremt allvarliga”, vilket snarast får räknas som en poetisk underdrift i sammanhanget – om Matthew Schrag och Science har rätt innebär det att miljarder dollar kastats i sjön, ett livsviktigt forskningsfält har försenats med åratal, och är en av de största forskningsskandalerna i världshistorien.
