Kriminalvården har släppt sin årsredovisning för 2022 och redovisar i vanlig ordning en stor expansion – både vad gäller antalet intagna, våld mot personalen och kostnader för skattebetalarna. Generaldirektören prioriterar utbildning i ”Åskådarens roll i ett jämlikt samtal” i Centralafrikanska republiken.
I europeisk jämförelse drar Sverige ifrån när det gäller brottlighet. Enligt schweiziska Weltwoche är Frankrike ett av de länder som har flest sexbrott. I absoluta tal ligger landet i topp i Europa. ”Men de skandinaviska länderna har ännu högre siffror, ledda av Sverige med 204 per 100 000 personer. Längst ner på rankningen finns det forna Jugoslavien. Den starka tillväxten av grova brott (mord, våldtäkter) per capita är särskilt tydlig i Sverige, dit cirka 1,9 miljoner människor har invandrat sedan 2006.” Även vad gäller rån och stölder ligger Sverige i Europatopp med 3 012 årliga fall per 100 000 invånare.
Andelen utländska medborgare i europeiska fängelser är i genomsnitt 15 procent. I Sverige ska andelen 2020 ha varit 30 procent. Då sade den ansvarige ministern Mikael Damberg (s) att fler utländska brottslingar skulle få avtjäna sina straff i hemlandet. Hur hög andelen är idag framgår inte längre ur Kriminalvårdens årsredovisning.
Brottslingar i Sverige är inte dyrast i Europa
Kostnaden för att hålla en förbrytare i förvar varierar från land till land. Enligt Weltwoche kostar detta i europeiskt genomsnitt 53 000 euro per år. De dyraste länderna att hålla förbrytare inlåsta i är länderna med de högsta lönerna – Schweiz 216 000 EUR, Nederländerna 271 000 och Luxemburg 214 000.
I Sverige ligger kostnaden – enligt generaldirektör Martin Holmgrens beräkning – på beskedliga 106 157 EUR per år (3 305 kr/dag 2021). Men eftersom varken han själv eller någon annan anställd inom kriminalvården rimligen skulle behöva avlönas om det inte fanns några kriminella att vårda, menar bedömare att hela kostnaden för Kriminalvården måste fördelas på det antal personer som vårdas. Eftersom inte alla som häktas under ett år går vidare till anstalt kan man godhetsfullt slå ut kriminalvårdens totalkostnad på den större siffran, antalet häktade. Då kommer Sverige upp i närmare 200 000 EUR per år och tar tredjeplatsen i Europa vad gäller dyrbara fångar.
Den totala kostnaden för vård av kriminella framgår ur myndighetens årsredovisning.
Ett skäl till de höga kostnaderna, trots den svenska personalens relativt låga löner kan vara den stora personaltäthet som behövs. Intagna visar nämligen för varje år en avtagande tacksamhet mot personalen, som framgår av nedanstående tabell.
En annan häpnadsväckande kostnadspost är Kriminalvårdens utgifter för transporter av vad de kallar ”klienter”. I genomsnitt transporteras varje person 15 gånger, fördelat på nedanstående sätt.
Även de anställda behöver transporteras
Som en ytterligare förklaring till Kriminalvårdens astronomiska kostnader kan man i den 146-sidiga årsredovisningen finna en ”handlingsplan” med två ”prioriterade teman”:
- Förberedelser för utbildning ”Åskådarens roll i ett jämlikt samtal” (ÅJS), som ska äga rum i Centralafrikanska republiken i partnerskap med FN
- Planerat utvecklingssamarbetsprojekt i Somaliland i partnerskap med SIDA
Det framgår även att man har sänt ut 15 av sina anställda kvinnor på en rad resor för att stödja en av FN:s resolutioner. Detta till en kostnad av 17,6 miljoner kronor eller drygt en miljon per resenär. Därutöver har man 18 heltidsanställda i utlandet för olika samarbetsprojekt med FN och EU, till en kostnad av drygt 1,5 miljoner kronor per år och person.
Mer om förhållanden i svenska fängelser kan man lära ur Frihetsnytts intervju med Runar Sögaard, som själv varit en av de ”intagna klienterna”.
Sverige har lagt ner och sålt flera äldre stadsfängelser pg.a ”för låg standard” . I Kristianstad blev det studentboende och vandrarhem i lokalerna. I Karlskrona står fängelset tomt , köparen hade tänkt sig studentboende även där , men tycks ha fastnat i byråkrati och helt enkelt bara övergett fastigheten och gör sig oanträffbar.
OM KVS så önskat hade man kunnat gå via KFM , lagt ut det till försäljning och köpt tillbaka det för en struntsumma.
Om man sedan lagt lite pengar på uppfräschning hade man haft ett fängelse för icke våldsamma fångar.
Men icke !!
Jag har talat med en ansvarig….men det lät bara mjääää, njaeee, vi skall väl bygga nytt,…ööööh..
Hej jag tycker att de bör ses över varför vi har ett lobbyist företag som lobbar för privatisering av av Krim vård. Det har vari på tapeten länge. Nu har vi importerat kunder till eventuella privata aktörer så det räcker och blir över. Jag saknar samhällsdebatten i ämnet. Med ett sunt konsekvens tänk är det bara att backa bandet för att se hur politiker har hanterat frågan. Titta på den eftervård som finns idag, vem ställer krav på vad de skall uppnå med sin verksamhet? Vem är kvalitetsansvarig? Den största delen är privatiserad. Frågan bör vara, vad för resultat får vi på människorna som varit på dessa institutioner. (Titta på Norge). Det är en utav de största kostnader vi har i samhället, både gällande ekonomiskt och mänskligt lidande.
Jag funderade över detta när jag såg uppställningen av KV:s årsredovisning – precis som vilket företag som helst. Självklart vill den finansiella eliten ta över även den här statliga verksamheten. Då blir det slut på kurserna i Kongo, minusmat, resor hit och dit, och fulla kylskåp på avdelningarna – ägaren tar hand om pengarna själv. Och avsätter en lämplig del av vinsten för att lobbar för att ”klienterna” inte blir utvisade efter avtjänat straff – de behövs ju i Sverige
Vad har de för ”resultat” i Norge?