Sidas årliga opinionsundersökning visar att fler och fler svenskar vill dra ner på biståndet. Trenden att vilja skicka iväg skattemedel till andra länder minskar, i synnerhet i dessa tider då den egna befolkningen lider av extrema prishöjningar på många områden.
Svenskarnas vilja att prioritera bistånd till andra länder framför att ta hand om den egna befolkningen i första hand, minskar stadigt. För fem år sedan ansåg hela 82 procent av svenskarna att det är viktigt att Sverige bidrar till utveckling i fattiga länder, medan siffran nu har sjunkit till 76 procent, enligt Sidas undersökning. 37 procent av de tillfrågade vill antingen minska biståndet eller ta bort det helt.
Det är således alltfler svenskar som anser att Sverige bör tillgodose de inhemska behoven först innan andra länders ska komma på tal. ”Sverige har nog med egna problem som måste lösas först, sedan kan vi tänka på andra”, är ett av argumenten i undersökningen.
Hoppingivande tillnyktring
Professorn i statskunskap, Henrik Ekengren Oscarsson, säger till SR Ekot att det sker en stor opinionsförskjutning och att vi blir mindre villiga att bistå andra länder.
Trots många decennier med utlandsbistånd från västvärlden, har inte förhållandena förbättrats märkbart i mottagarländerna. Detta beskrivs av många olika forskare och senast i en intervju här på Frihetsnytt med den tidigare Sida-, FN- och UD-anställde Patrik Engellau, som arbetat med bistånd i olika länder. Han menar helt enkelt att det inte fungerar.
Den nye bistånds- och utrikeshandelsministern Johan Forssell (M), sa strax efter regeringsbildandet att det är viktigt att inte bara fokusera på biståndets storlek, utan också på dess kvalitet och resultat, Frihetsnytt rapporterade.
– Vi tycker helt enkelt att det finns andra prioriteringar att ha hänsyn till, inte minst här hemma i Sverige.
