Fördröjt elstöd kan ge företagsdöd

De ökade elpriserna har gjort att många företag går med förlust och tvingas säga upp personal. Flera företag hotas av konkurs om inte något görs åt situationen. Tanken var att regeringens elstöd skulle hjälpa företagen men nu visar det sig att elstödet blir försenat.

En av Sveriges industriella konkurrensfördelar under efterkrigstiden har varit tillgången till relativt billig och pålitlig eleffekt. Många energiintensiva företag i Sverige har byggts upp utifrån detta.

Den senaste tidens kraftiga höjning av elpriserna har nu gjort att den konkurrensfördelen till stor del är borta och många företag, inte bara energiintensiva, hotas av konkurs. Även mindre företag, som ett bageri i Mönsterås, hotas av elpriserna som inte kommer att kompenseras förrän vid något framtida obestämt tillfälle. Utvecklingen riskerar att späda på både den kommande lågkonjunkturen och arbetslösheten som hittills förändrats måttligt i negativ riktning.

Fortsatt höga elpriser kan leda till varsel och nedläggningar

Många kan förlora både företag, jobb och försörjning för att elen kostar för mycket, något som skulle ha varit otänkbart så sent som för fem år sedan.

Industriarbetsgivarnas VD Per Hidesten varnade redan den 5 oktober för att ”fortsatt höga elpriser kan leda till varsel och nedläggningar”. Sedan dess har flera rapporter kommit om att stora företag varit tvungna att säga upp personal. Bland listan av företag som fått varsla hittar vi jättarna H&M och Åhléns, byggföretagen Serneke och Benders samt teknikföretagen Cevt och Quinyx.

Listan kan göras lång över företag som drabbats hårt av de höga elpriserna och frågan hur många fler företag som tvingas lägga ned eller säga upp personal beror till viss del på elstödet. Kan regeringen hjälpa företagen att klara av de höga elpriserna behöver inte listan bli längre.

Hur länge elstödet kommer att dröja vet ingen

Det existerar ett system som ska kompensera företag och privatkonsumenter för dramatiska elprishöjningar. Det systemet är mycket komplext, eftersom det ska täcka aktuella och kommande elbetalningar men finansieras i efterhand av så kallade flaskhalsavgifter, avgifter på redan genomförd försäljning till elområden med högre priser än produktionsområdet.

Dessa medel kan i dagsläget uppgå till så mycket som 55 miljarder, enligt Svenska kraftnäts ansökan till regeringen och Energimarknadsinspektionen. Regeringen och Svenska kraftnät har kommit med ett förslag om utbetalning.

Detta förslag har dock i praktiken stoppats av tillsynsmyndigheten Energimarknadsinspektionen, som har satt ett tak för utbetalningar till riktigt stora elförbrukare med årsförbrukning på mer än 3 miljoner kWh, vilket gör utbetalningarna till en fråga om statsstöd som måste prövas mot EU:s regelverk för detta. Hur lång tid denna utredning kommer att ta är oklart.

Regeringen kan betala ut 2,4 miljarder men gör det inte

Regeringen förfogar dock redan över 2,4 miljarder kronor i budgeten som är avsatta för just elstöd, och inget hindrar att de pengarna betalas ut redan nu till nödlidande företag och konsumenter på elmarknaden, på samma villkor som Svenska kraftnät lagt fram, och med Energimyndighetens ändringar, medan myndigheter i Sverige och EU klarar ut de juridiska frågorna.

Det skulle rädda många företag från konkurser och nedskärningar och ge många människor möjlighet att behålla sina jobb.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar