Det senaste året har politiker och media skyllt den vikande svenska ekonomin på Ryssland, och mer specifikt på presidenten Vladimir Putin. I en intervju med DN ger den tidigare riksbankschefen delvis en annan bild av vad som får den svenska ekonomin att vika.
Massmedier har under det gångna året rapporterat om den allt sämre svenska ekonomin. Istället för att attackera det faktum att Riksbanken skapar nya pengar som urholkar värdet på kronan har kritiken riktats mot Rysslands president Vladimir Putin. Samma tillvägagångssätt användes när ansvaret för elkris och höga bränslepriser skulle förklaras.
Faktum är att ”Putinpriser” var ett av nyorden år 2022, vilket visar i vilken omfattning Putin användes som måltavla för att förklara vad som drabbat västvärlden och Sverige.
Som ett avbrott i den berättelsen säger nu Riksbankens tidigare chef Stefan Ingves att han själv, Riksbanken, och Sveriges politiker bär en substantiell del av ansvaret för tillståndet i den svenska ekonomin.
Ingves: Riksbanken bidrog till att marknaden gick överstyr
Stefan Ingves har tidigare lagt skulden för boprisraset på politikerna – men i en intervju med Dagens Nyheter (DN) medger den tidigare riksbankschefen att riksbanken bidragit till utvecklingen.
Ingves drev länge linjen att inte elda på överdriven skuldsättning, men med inflationsmålet på 2 procent blev det en omöjlighet att inte införa minusräntan, resonerar han.
– När centralbanken då skapar ”en väldig massa pengar” kan det ”gå överstyr någonstans, till exempel bostadsmarknaden”, säger Ingves till DN.
– Jag tror inte att man då efteråt kan hävda att vi inte hade något med det att göra, säger Ingves till DN.
Riksbanken skapar inflationen som urholkar kronans värde
Grundkunskaper om inflation är att inflationen skapas genom att Riksbanken ger ut mer pengar, när mängden pengar ökar i samhället blir värdet av varje enskild krona lägre – detta är inflation.
Ett sätt att skapa pengar är att bevilja lån. När bankerna beviljar lån kan de göra det med pengar som inte funnits sedan tidigare, detta ökar mängden pengar i samhället.
Idag är pengar digitala på ett bankomatkort. Det innebär att Riksbanken, eller andra banker med Riksbankens tillåtelse, kan skapa pengar med en knapptryckning.
Man behöver inte ens en sedelpress som förr i tiden.
