Föreningsfriheten hotad – ny lag kan vara på plats redan 1 januari!

Nytt förslag till grundlagsändring kan inskränka friheter

Konstitutionsutskottet har tagit fram ett förslag på en grundslagändring som skulle inskränka viktiga friheter. Orsaken uppges vara att motarbeta utpekade ”terrorgrupperingar”.

Idag klockan 16:51 meddelade konstitutionsutskottet att man säger ja till förslaget om en grundlagsändring för att inskränka föreningsfriheten för grupper som ”ägnar sig åt terrorism”. Exakt vad som definieras som ”terrorism” anges inte. Möjligen har utredningen SOU 2021:15 utgjort grund för formuleringen.

Det förslag som utskottet har gett sitt bifall till utgör ett brott mot grundlagen, som man därför vill ändra. För att ett förslag om en grundlagsändring ska kunna gå igenom krävs att det fattas beslut i frågan både före och efter ett riksdagsval. Grundlagsändringen och lagen kan alltså drivas igenom redan 1 januari 2023. Det innebär att om mindre än två månader kan en ny lag för att avskaffa en av de viktigaste delarna i en demokrati vara på plats – i vanlig ordning helt utan offentlig debatt.

De enda som stått upp mot förslaget är Vänsterpartiet, som i en reservation anser att riksdagen ska rösta nej till förslaget. Likväl har ingen offentlig debatt hållits och folket har inte involverats i frågan på ett sätt som anstår ett öppet samhälle.

Syftet med lagen är hycklande och genomskinligt

Att starka krafter inom massmedia och alla politiska partier anser att deras politiska motståndare bör förbjudas är känt – från vänsterpartiet och mediaföreträdare betecknas ofta Sverigedemokraterna som ”rasister” trots att rasism HMF-lagen är förenat med fängelse. Partiets ledare Jimmie Åkesson har förordat föreningsförbud mot Nordiska Motståndsrörelsen, något som efter grundlagsändringen blir fullt möjligt.

Allt som en riktig terrorist gör är redan olagligt och belagt med långa fängelsestraff. Sverige har därtill speciella lagar mot terrorism och säkerhetspolisen spanar i förebyggande syfte på både grupper och individer med kopplingar till terroristnätverk.

Bedömare menar att det enda väsentliga med lagen är att den ger möjlighet för makthavarna att hota politiska motståndare med fängelse och ge aktivistiska polischefer möjlighet att trakassera oppositionella genom att ständigt undersöka dem enligt den nya lagen. Detta sker oavbrutet i Tyskland – där är det Alternative für Deutschland, en motsvarighet till Alternativ för Sverige som störs och förnedras av myndigheterna.

I Grekland förklarades för några år sedan det största opppositionspartiet Gyllene Gryning olagligt enligt en liknande lag. Förevändningen var att en person som var eller hade varit medlem i partiet hade dräpt en politiskt korrekt rappare och andra våldsamheter som givietvis redan är olagliga enligt vanliga lagar. I sammanhanget sköts två av partiets politiker ihjäl på öppen gata, ett dubbelmord som demonstrativt ignorerades av polis, massmedia och politiker. Slutligen häktades 68 partimedlemmar inklusive hela partiets riksdagsgrupp på 18 personer. Gyllene Gryning är idag mer eller mindre tillintetgjort medan man vid tillslaget hade mellan 15 och 20% av väljarna bakom sig enligt opinionsundersökningar.

I den refererade utredningen ovan hamnar mycket fokus på islamistiska grupperingar som IS, Al Qaida och nigerianska Boko Haram, som samtliga är ökända för blodiga attentat och en total nonchalans inför som vem kommer i vägen.

Men frågan är om det kommer att stanna vid sådana grupperingar. Kommer grupper som demonstrerar mot oegentligheter i samhället och där det uppstår gruff med polisen att ses som terrorbrottslingar, även om inget sanktioneras från organisatören? Kommer demonstrationer mot pandeminedstängningar och inskränkningar i den personliga integriteten att ses som terrorbrott då de bryter mot bestämmelser om avstånd och begränsningar för folksamlingar?

Det återstår att se hur stora friheter som grundlagsändringen kommer att ge regeringen för att slå ned på misshagliga grupper.

Fortsättning följer

På fredag den 11 november kommer förslaget att publiceras och den 16 november kommer en debatt att hållas i riksdagen, varefter beslut kommer att meddelas. Frihetsnytt kommer ha anledning att återkomma vid båda tillfällena, men uppmanar sina läsare att följa ärendet och uppmärksamma andra på denna ambition att inskränka våra friheter. Ärendenumret hos riksdagen är 2022/23:KU4.

Detta är inte den enda inskränkningen i friheterna som är på väg. Tidigare under onsdagen skrev Frihetsnytt om den kommande lagen ”utlandsspioneri”, som kommer att innebära rejäla inskränkningar i yttrandefriheten. Även spioneri är som bekant redan olagligt och syftet med den nya lagen är uppenbarligen att regeringen ska kunna tvinga massmedier hjälpa regeringarna att hålla eget landsförrädiska samröre med främmande makt hemligt för riksdagens ledamöter och för väljarna.