Ett svenskt företag har fått miljardbelopp för att framställa stål på ett miljövänligt sätt. Efter att Frihetsnytt granskat företaget visar det sig att allt kan vara en bluff och skattebetalarnas miljarder kan vara bortkastade. Granskningen visar att det är järnskrot som ska smältas ned, men företaget låtsas att det är stål som ska tillverkas på ett miljövänligt sätt. Men trots att företaget redan fått omfattande utbetalningar och lån på 38 miljarder kronor vill företaget ha mer pengar i statligt stöd.
Som en del av den så kallade ”gröna omställningen” pågår en intensiv utbyggnad av infrastrukturen och industrierna i Norrland. Det innebär att allt som är beroende av vanligt bränsle ska bytas till miljövänliga alternativ till 2045. I centrum för denna utveckling står bolaget H2 Green Steel (H2GS), vars affärsidé är att med hjälp av vätgas göra stålproduktionen miljövänlig.
Ska smälta järnskrot, inte järnmalm
Enligt H2 Green Steel är det järnmalm som ska smältas ned med hjälp av vätgas, som ska få bort syret ur malmen.
Men det finns anledning att hysa tvivel om sanningshalten i detta. I en artikel i Dagens Industri (DI), som handlar om den enorma utbyggnaden av Luleå hamn, säger hamnens vd Anders Dahl något som pekar på att det rör sig om något helt annat:
– Skrot [järnskrot] kommer att bli betydande, vi pratar om 5-10 miljoner årston skrot som ska till de olika stålverken. Det är nytt för oss.
Det intressanta är vad som ska ske med den enorma mängden skrot. Dahl nämner inget om någon transport av järnmalm, vilket skulle innebära att det bara är skrot som är planerat att fraktas till stålverken. Då kommer även frågan vem exakt som ska ha skrotet. Enligt samma artikel i DI kommer det andra stålbolaget, Hybrit, som drivs gemensamt av statliga LKAB, Vattenfall och SSAB, att inleda produktionen först 2030.
H2GS räknar däremot med att sätta igång produktionen 2025. Det talar för att det är de som ska ha skrotet. Då det inte finns någon information om att malm ska transporteras till stålverket, kan det bara innebära att det är järnskrotet som ska smältas ned.
Kräver enorm mängd energi
Att göra industrierna miljövänliga kommer att kräva stora mängder el. Eftersom stålproduktionen kommer bygga på vätgas, måste el framförallt gå till den produktionen. Det största problemet är att det krävs mer energi för att producera vätgas än vad gasen själv ger. För att få fram ett kilo vätgas krävs 50 kilowattimmar (kwh), men det kilot kan i sin tur endast ge 33 kwh energi, enligt Tidningen Energi. Det innebär att 17 kwh går förlorat, eller 34 procent av energin.
Om H2GS behöver 10 terawattimmar (twh) per år (enligt en tabell från Dagens Industri) för att kunna producera vätgas, innebär det att tre twh och fyra gigawatt (gwh) energi bara försvinner på vägen. För att sätta det i perspektiv, använder ett genomsnittligt villahushåll runt 20 000 kilowattimmar (kwh, en twh motsvarar en miljard kwh) per år, enligt en uträkning vad som presenterades när elstödet meddelades.
Det är 170 000 villahushålls årskonsumtion som bara blir till spill i produktionen av vätgas.
Elen som används för att producera vätgasen måste i sin tur komma från en annan källa. Helt plötsligt faller den miljövänliga aspekten om att energin ändå är samma som används av övriga samhället.
Det är dock en stor skillnad i energibehovet för att smälta järnskrot och att smälta järnmalm. Enligt Jernkontoret är energianvändningen vid smältning av skrot en femtedel av vad som krävs om det är malm som ska smältas ned. Detta förklarar den omdiskuterade frågan hur H2GS ska få tillgång till tillräckligt med elektrisk ström för att tillverka vätgas.
Det H2GS säger att de kommer göra, smälta ned järnmalm, är alltså mer resurskrävande än vad de tydligen kommer göra, smälta ned skrot.
Professor kritisk
Frihetsnytt har talat med Jan Blomgren, professor i kärnfysik och författare av boken Allt du behöver veta om Sveriges elförsörjning, om det energibehov som produktionen kommer orsaka.
Finns energin för att kunna genomföra produktionen av den mängd vätgas som behövs?
– Det är tveksamt om det går att producera den mängden med vätgas som denna satsning tänker sig, svarar Blomgren.
Han riktar även kritik mot fixeringen vid ett enda alternativ. Som det ser ut nu kommer elsystemet att behöva byggas ut för att täcka de ökande behoven.
– De regeringskontrollerade bolagen lägger alla ägg i en korg och gör sig beroende av att just denna teknik måste fungera. Skulle man börja med att halvera koldioxidutsläppen med hjälp av metan [naturgas], skulle staten spara 100-tals miljarder kronor på att inte behöva bygga nya elanläggningar.
Plockar miljardbelopp från olika håll
I en artikel i Dagens Industri (DI) hävdar företages vd, Henrik Henriksson, att satsningen kommer innebära stora vinster för Sverige på olika sätt.
Men för att detta ska bli verklighet behövs 3,8 miljarder kronor i statligt stöd. Denna summa hoppas företaget få från Industriklivet, ett statligt stödprogram inom Energimyndigheten som ekonomiskt hjälper industrier att ställa om till miljövänlig produktion. Pengarna som delas ut finansieras med skattepengar.
H2GS har själva fått fram pengar genom 3,7 miljarder kronor i privata investeringar, samt 38 miljarder kronor i lån och krediter. Frågan är dock hur stor del som redan utgörs av skattemedel. Den 24 oktober 2022 skrev Reuters att H2GS fått löfte om 3,3 miljarder euro (ungefär 36,7 miljarder kronor) från fem privata banker samt Svensk Exportkredit (SEK), ett statligt bolag som lånar ut pengar till svenska företag. Även detta innebär att det är skattebetalarna som i prakten är långivare.
En annan aktör som bidragit till finansieringen av projektet är Europeiska Investeringsbanken (EIB), som enligt ett pressmeddelande från H2GS kommer låna ut 750 miljoner euro (ungefär 8,3 miljarder kronor). EIB ägs gemensamt av EU:s medlemsländer och ska betala ut lån utan vinstsyfte. Även detta talar för att det rör sig om skattemedel.
