Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Dags att återskapa det gamla trygga Sverige
1950 var jag 5 år och var med när min morfar firade sin 50-årsdag. Min morbror hängde på mig ett dragspel och bad mig spela något för morfar. Jag stod på en stol och dragspelet var nästan lika stort som jag men jag spelade – och som jag spelade! Morbror hjälpte mig att dra i spelet och mina fingrar rörde sig fram och tillbaka över knapparna och skapade, i mina öron, vacker musik. Hur det i själva verket lät kan ju var och en förstå, men det blev min debut inom musiken. Fina applåder fick jag också.
Mina morföräldrar var jordbrukare och under min uppväxt tillbringade jag mycket tid hos dem och fick lära mig att mjölka kor och allt som hörde till att vara bonde. Det var inte lätt att mjölka en ko som aldrig ville stå still, så många hinkar mjölk blev utsparkade men, som man säger, trägen vinner och till slut stod hinkarna kvar under hela mjölkningen.
Det som danade mig som person var att visa respekt för djur och natur och framför allt för äldre, samt att aldrig ifrågasätta de som var vuxna eftersom de visste och kunde så mycket mer än parveln Anders. Däremot var det fritt fram att fråga om saker och ting och det gjorde jag med besked.
De goda tidernas decennium – 50-tal
Under 1950-talet i Sverige rådde det en otrolig optimism och framåtanda, för vårt land stod på höjden av både teknisk och vetenskaplig utveckling. Sverige hade ju sluppit andra världskrigets fasor vilket gjorde att vår industri gick på högvarv.
I slutet av samma årtionde började omvärlden pocka på min uppmärksamhet efter Sputniks uppskjutande och det var många mörka kvällar som jag stod och tittade upp för att se den lilla lysande punkten på stjärnhimlen.
Rockmusiken hade också gjort sitt intåg till Sverige med Bill Hayles ” Rock around the clock” och Elvis Presley spelades överallt. Det här med flickor hade även det börjat pocka på uppmärksamhet från min sida och den första förälskelsen blev en enorm upplevelse.
Ville skapa ett idealsamhälle
Det var efter att jag flyttade till Stockholm 1960, som mitt politiska intresse började vakna. Min far var borgerlig och berättade för mig om hur världen fungerade. I samband med Kubakrisen och Kennedymordet började jag intressera mig för hur vi i Sverige skulle kunna skapa ett idealsamhälle. När dåvarande finansminister Gunnar Sträng – jag tror att det var 1964 – myntade det bevingade uttrycket ”den som är satt i skuld är inte fri”, blev det början på mitt politiska engagemang. Detta ledde mig in på ett mycket djupare intresse och det har inte avtagit sedan dess.
Här började den långa branta utförsbacken
Men tiden efter 1964 blev också en tid då Sverige successivt började tappa sin plats som världsledande inom teknik och forskning, och även politiskt började Sveriges in- och utrikespolitik ändra inriktning.
Vietnamkriget kom att dominera i media och kuppen i Chile 1973 startade den första större flyktingströmmen till Sverige. Olof Palme påbörjade också sin internationella karriär som fredsmäklare och bidragsgivare till u-länder, och även till diktaturregimer runt om i världen.
Man kan nog säga att det var på 1970-talet som Sverige sakta började gå bakåt inom alla områden och att det idag, på grund av de politiker som styrt sedan dess, är ett land på dekis. Våra politiker, oavsett hemvist, har helt tappat rodret och skutan Svea håller sakta på att närma sig den punkt där skrovet slås sönder och vi sjunker.
Det svenska folket har blivit totalt förda bakom ljuset under snart hundra års styre, med några få undantag, av framför allt socialdemokratin.
Vi kan skapa det Sverige vi vill ha
Från den tid då den lilla gossen stod på stolen med dragspelet och det fanns en framtidstro där människor värnade om nationen Sverige, fram till idag där det mesta kretsar kring en egoistisk självupptagenhet, har det inte gått så många år.
Men det åligger oss allihopa att se till att återskapa det Sverige där vi åter kan leva upp till de dygder och den framtidstro som fanns i det gamla Sverige. Vi måste få bort defaitismen och skapa en positiv och stärkande anda. Vi måste tillsammans precisera de lösningar vi tror på och samlas kring dem med fokus på vårt gemensamma bästa.
Och framförallt måste vi visa de personer som redan, och kanske sedan väldigt många år, kämpar dag och natt för att nå den här förändringen vi vill se. För jag tror på människans inneboende kraft och vi har absolut möjligheten att skapa det Sverige vi vill ha, men då krävs det uppoffringar och ledarskap och några som visar vägen. Dessa ”några” finns redan och vi blir fler och fler. Bli en du också!
Skribent: Anders Steen
