Många makthavare har ett starkt intresse av att etablera ett kontantlöst samhälle, ett samhälle där medborgarna är avhända ett antal möjligheter att kontrollera sin tillvaro och dessutom utsätts för ökad konsumtionshets.
Göteborgs-Posten skriver i dag i en brett upplagd artikel om farorna med ett helt kontantlöst samhälle. Utvecklingen till ett sådant samhälle kan verka ödesbestämd, men beror ytterst på politiska beslut, beslut som förväntningsvis tas av folkvalda politiker. I Norge och Danmark skyddas kontanterna genom att det är lag på att kontanter måste accepteras.
Sverige har en lite liknande lagstiftning, men mycket smalare och svagare.
Ingen i maktposition försvarar kontanterna helhjärtat
Många makthavare vinner på att avhända medborgarna kontanterna, för då blir kontrollen på medborgarna den finaste möjliga ända ner i samhällets kapillärer. Banker och andra finansiella institut får mer och mer kontroll över enskildas ekonomi, ju mindre kontanter som används.
Det kan drabba oliktänkande. I det liknande fallet med tillgång till bankkonto, har det redan gjort det. Banker drar sig inte för politiskt grundade åtgärder mot politiskt obekväma, och oavsett kontantfrågan, så fick till exempel Fria Tider sitt svenska bankkonto indraget utan anledning. Utan möjlighet att hantera pengar kan varken privatpersoner eller organisationer fungera.
I fallet med en del andra aktörer på marknaden, så är saken enklare: de vill helt enkelt spara tid, pengar och besvär för sig själva med avskaffade kontanter, och bryr sig inte så mycket om konsekvenserna för medborgarna och deras friheter.
Samhällets system är sköra
Sverige var länge ett tillitsfyllt samhälle. Svenskarna trodde länge på att politiker och makthavare skulle upprätthålla samhällsviktiga system som post, järnväg och elkraft. Nu kan också betalningssystemet vara hotat.
Betalningssystemet som helhet är sårbart för störningar, vilket är en risk för alla som behöver köpa något den dag som systemet inte fungerar. Den tjänst, Kassagirot, som skulle möjliggöra räkningsbetalning med kontanter är till exempel nedlagd sedan en tid.
Människor tar sämre köpbeslut med elektroniska pengar
Undersökningar visar också att människor får en mer lättsinnig inställning till köp när de inte ser de pengar de betalar med. Det är en utveckling som kan leda till högre skuldsättning, kanske framför allt hos de personer som minst av alla borde skuldsätta sig.
Frihetsnytt kommer att få anledning att återkomma till detta komplexa ämne i framtida publicering.
