Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Du måste ta den från den som inte vill att du ska ha den
Frihet är inget du kan ta för givet. Du måste vara beredd att kämpa för den, för det finns de som vill ta den ifrån dig. Gör något varje dag för att dra ditt strå till stacken.
I ett samhälle finns det alltid en genomsnittlig uppfattning om vad som är rätt och fel. Ibland kallas den för det allmänna rättsmedvetandet. I Sverige har vi tyvärr fått ett väldigt gap mellan vad makthavare och medborgare har för respektive uppfattningar om rätt eller fel.
Makthavare vi valt och de vi inte får välja
Makthavare finns det ju olika sorter, de vi väljer i allmänna val och de som till synes inte väljs alls; på redaktioner, i intresseorganisationer och bland professionella opinionsbildare. Ytterst handlar det om frihet. Med frihet är det så att man aldrig får den, utan man måste ta den från den som inte vill att man ska ha den.
Vad det gäller valda makthavare, så finns det en rörelse mot att de tar större hänsyn till vad väljare tycker. Det gäller både vilka partier som får ökat väljarstöd och hur uppfattningar tar form inom partierna. De uppfattningarna stämmer i alla fall allt bättre och bättre överens med väljarnas, så den återkopplingen verkar på ett sätt fungera.
Även här finns det ju en frihetsaspekt, för frihet är ju på ett sätt också rätten att få sin åsikt hörd och även att få sin åsikt förverkligad om man har demokratiskt stöd för den. Det är väl gott så. I fallet med makthavare som inte väljs, och som det verkar inte står till svars inför någon annan än sig själva, så är det en intressant diskussion vad som ska göras åt det problemet, dock en diskussion för ett annat tillfälle.
Konsensus-landet
Det finns en tredje aspekt och den har att göra med oss själva och vad vi gör på markplanet där vi befinner oss. Där kan vi ge oss själva nyttiga övningar i att stå upp för vad som är rätt, vad som handlar om riktig frihet som inte går att tumma på och gå i alla fall lite utanför komfortzonen.
I Sverige lever vi med att vi söker konsensus. Det är på gott och ont. Vi har inte haft några inbördeskrig att tala om i Sverige, och det hänger nog ihop med konsensus, att vi försöker ta hänsyn till varandra. Extrema styrelseskick, som kommunismen, har inte förekommit hos oss. Vi ska väl fortsätta söka konsensus i sammanhang med vanliga, klassiska svenskar, det är ett bra sätt att arbeta och leva på och det är en av de saker som har gett oss världsledande företag och idrottsframgångar långt bortom vad som borde vara möjligt i ett litet land.
Struntar i Sverige och svenskarna
Sverige är dock inte längre vad det har varit. En ny generation makthavare struntar i Sverige och svenskarna, det handlar mest om den egna karriären, de egna pengarna och internationella sammanhang, inte minst EU. Och många som just dessa makthavare har låtit invandra till vårt land vet inte vad konsensus är, utan för dem är all rätt den starkes rätt. Den starkes rätt är andras brist på rätt och hans totala frihet är andras totala ofrihet.
Du är inte mätt idag för att du åt igår – så funkar också friheten
Vi måste börja tänka utanför den här lådan. Vi måste börja se när våra friheter försvinner och reagera, både enskilt och tillsammans med andra. Det kan gälla stort som smått. Det kan gälla rätten till gårdsförsäljning, eller vår rätt till kontanter, eller vår rätt till fritt meningsutbyte med andra, utan insyn utifrån om vi så väljer. Ju större motståndare vi konfronterar, desto mera krävs det av oss. Kalla det civilkurage den som vill.
Man är inte mätt idag för att man åt igår. Man måste aktivt skaffa sig nästa mål mat. På samma sätt kommer man inte att fortsätta ha sin frihet bara för att man hade den igår. Den måste försvaras, lite varje dag, på samma sätt som många som inte vill oss väl försöker plocka den av oss lite varje dag.
