FTX-härvan: Klimatsmart bankman lurade alla – media visar beundran

Ännu en gång har en stor bitcoinbörs ledd av en massmedialt populär ung liberal försvunnit från internet – med kundernas pengar. Anklagelser om antisemitism haglar och ger ekon från den svenska Götabankshärvan på 1990-talet.

Frihetsnytt har tidigare rapporterat om hur den högprofilerade kryptobörsen FTX Global hamnat på obestånd. En tid såg det ut som om den världsledande branchkollegan Binance skulle ta över verksamheten för att rädda kundernas insatta pengar. Men efter att en nogrann undersökning av bolagets bokföring inleddes har man inte hört något mer i frågan.

FTX Globals korta historia har bestått av enorma aktieemissioner, TV-uppträdanden och kändismingel följt av ett stort antal uppköp av mindre konkurrenter. Företagsledaren, Samuel Bankman-Fried, gjorde miljondonationer till politiker i demokratiska partiet och kungjorde sin mission att ”stoppa nästa coronapandemi”. Han gjorde också, enligt The Blaze, FTX Global till del av den globala påverkansoperationen WEF, (World Economic Forum). Därefter, när företagets tjänster inte visade sig vara efterfrågade i den tilltänkta utsträckningen försnillade gentlemannen de återstående investeringspengarna plus vad han kunde komma åt av kundernas insättningar. Pengarna fördes olagligen över till ett systerbolag som var i samma finansiella skick som FTX Global.

Det återstår att se vad de personliga konsekvenserna blir men att döma av liknande fall i historien torde det inte bli besvärande för Bankman-Fried.

En kritiker menar att finansiella makthavare kommer att använda brottsligheten kring FTX Global för att skrämma allmänheten till att acceptera ytterligare skärpning av den amerikanska regleringen av kryptovalutor, till nytta för bankerna i deras ambition att på sikt ta över kryptovalutasektorn.

Mediala favoriter sätts ner varsamt

När det gäller att rapportering om den aktuella förskingringsaffären har massmedia haft två prioriteter: Att blåsa upp det bankrutta bolagets stora betydelse på bitcoinmarknaden samt Sam Bankman-Frieds begåvning.

Men vad gäller FTX Global och dess särställning på marknaden är det mesta luft. Bolaget hade enligt personer med insikt i branschen ett måttligt genomslag på bitcoinmarknaden. Man påstod sig i januari vara den ”fjärde eller femte” största börsen i USA – vilket inte är så stort som det låter eftersom de största bitcoinbörserna inte är amerikanska.

Därutöver är FTX Global’s kundstock inte i första hand bitcoinhandlare utan personer som är aktiva på marknaden för NFT:er och riskfyllda derivat – Frihetsnytt rapporterade.

Världens största kryptobörs, Binance, kungjorde i förra veckan att man kan tänka sig att ta över verksamheten och då ersätta småspararna för deras insättningar. Inom branschen räknar man emellertid med att Binance drar tillbaka sitt erbjudande om att ta över FTX när Binance får se vad bolaget egentligen innehåller. Kundstocken är troligen inte så betydande som den har presenterats i media och det mesta av de försvunna pengarna härhör av allt att döma från bolagets egna aktieemissioner.

Massmediernas andra fokus, Bankman-Frieds begåvning, förefaller att i verkligheten begränsa sig till kontakter med investeringsbankirer som är generösa med andra människors pengar. Innan Bankman-Fried blev entrepenör arbetade han på aktiehandelsfirman Jane Street Capital med 1700 anställda. Massmedia beskriver än idag Bankman-Fried som ett ”krypto-underbarn” att jämföra med ”veteran-investeraren Warren Buffet”.

Svenska DagensPS beklagar att Bankman-Fried nu mister FTX som var ”hans livsverk”. Med tanke på att mannen bara drivit eget företag i två år – med måttliga framgångar vid sidan om försäljningen av företagets aktier – tyder de ändlösa lovsångerna på att han navigerat mitt in i medias så kallade gräddfil.

Trodde inte själv på sin det bolag han sålde aktier i

En tidning råkade mitt bland hyllningarna rapportera att Bankman-Fried vid en tidigare intervju medgivit att han själv inte alltid trott särskilt mycket på sin affärsidé.
– Jag trodde att vi skulle misslyckas eftersom ingen någonsin skulle använda det.

Coindesk, det största nyhetsbrevet inom kryptovärlden, var den sajt som för två veckor sedan avslöjade att FTX Global var utan pengar och varför. [Skälet till att ordet Coindesk i förra meningeni inte innehåller någon länk till nyhetsbrevets artikel är att artikeln inte längre kunde hittas – i vart fall inte via sökningen site:coindesk.com ”ftx global”]. Igår avskedades en av Coindesks journalister Isaiah Jackson för att han gjort anmärkningen enligt nedan.

Inte första gången samma sak händer

Hösten 2011, när värdet på en bitcoin passerade 1000 USD, försvann tillgångar till ett värde av mer än fem miljarder kronor från Mt. Gox, en bitcoinbörs som tidigare köpts in av den franskjudiske PHP-programmeraren Mark Karpelès. Först tre år senare, februari 2014 upptäcktes stölden.

I Mt Gox’ konkursansökan stod att 750 000 av kundernas bitcoin och ytterligare 100 000 bitcoin som tillhörde bolaget hade blivit stulna, på grund av en säkerhetslucka. Kort därefter förklarade Karpelès för bekanta att han skulle lämna tillbaka pengarna till de 127 000 olyckliga kunderna. Vilket han emellertid inte gjorde.

Av allt att döma användes pengarna istället i en juridisk uppgörelse som tillförsäkrade Karpelès ett kort fängelsestraff. Han dömdes inte för stöld utan för att ha dolt bolagets penningbrist. På grund av bitcoins värdeökning mångfaldigades värdet på de bitcoin som staten fick från Karpelès under den fleråriga juridiska processen. Därför räckte pengarna både till att gottgöra de bestulna kunderna och till att finansiera ett nytt utvecklingscenter för blockkedjeteknik.

I en artikel i Forbes förklaras Karpèles version av händelserna. Hans förklaring är att ryssen Alexander Vinnik, som drev bitcoinbörsen BTC-e, hade stulit pengarna. En av Mt Gox kunder, svensken Kim Nilsson, har undersökt saken via bitcoinadresser. Nilsson stöder Karpèles förklaring.

Fallna finansmän tas omhand

Mark Karpeles, som redan i tonåren och därefter 2010 dömdes för nätbedrägerier kunde under pågående rättegång i Japan meddela att han bliviat utsedd till VD för ett stort VPN-företag i London, Trust VPN. Detta meddelade CNET.

Nyhetsbyrån Reuters rapportering om både Bankman-Fried och Karpelès har präglats av beundran och förståelse. Nyhetsbyrån har på nyhetsplats givit Mark Karpelès moder Anne Karpelès utrymme för att berätta om sonens höga intelligens och ärliga uppsåt. Fortune magazine rubricerar en intervju med Karpèles med att denne nu ska berätta ”vad som verkligen hände”.

Annorlunda har det gått för Ruja Ignatova. Den karismatiska rumänskan drev bluffvalutan OneCoin som under flera år var en stor schlager både som kryptovaluta och MLM (multi-level-marketing)-system. Ignatova sitter med all rätt högt uppe på FBI:s lista över mest eftersökta brottlingar med
100 000 USD som belöning för den som kan hjälpa polisen att leta reda på henne. Amerikanen Ross Ulbricht som inte orsakat någon ekonomisk skada överhuvud taget, men tillät andra att handla med narkotika på sin webbsida Silk Road, sitter i fängelse på livstid.

”Antisemitismen räddade mig”

Angående FTX-härvan har Sam Bankman-Frieds judiska bakgrund lett till roade kommentarer i sociala medier, förutom den kommentar som Isaiah Jackson blev avskedad för. När en användare på 4channel.org tackade gud för att hans antisemitism hindrat honom från att använda FTX svarade en annan att han klarat sig undan förluster på samma sätt. ”Av samma skäl använde jag varken Celsius eller Bancor. Detta är alltid en god regel.

Den största finanshärvan med liknande förtecken som vi har upplevt i Sverige var Götabanksaffären i början av 1990-talet. Ingenting stals men tre personer berikade sig oerhört på andras bekostnad. Det hela började när de tre Expo-finansiärerna Gabriel Urwitz, Robert Weil och Daniel Sachs genom sitt bolag Proventus blev storägare i anrika Götabanken. Efter att ha dominerat bankens styrelse under några år hade man genomdrivit en extremt liberal och helt orealistisk lånepolitik som drev upp bankens redovisade vinst men helt urholkade dess balansräkning. Götabanken blev konkursmässig. Utåt såg banken bra ut och i Dagens Industri porträtterades Gabriel Urwitz på ett helt uppslag, liggande tvärs över de båda helsidorna, som exempel på ett affärsgeni. Ägarna lyckades i rätt ögonblick sälja den ramponerade banken till pensionsspararna i egenskap av SPP, (Svenska personalpensionskassan) för nästan 4 miljarder kronor – uppgifterna kommer från Bankrättsföreningen. Slutet blev att skattebetalarna genom statliga Nordbanken fick gripa in och fylla på med nya miljarder så att inte kontohavarna skulle bli av med sina insatta pengar.

Efter sina insatser som katastrofal VD och dödsängel för Götabanken under cirka 18 månader var Gabriel Urwitz, enligt avtal med sin egen bank, berättigad till en pension på 7 miljoner kronor. Summan skulle utbetalas som engångsbelopp den dag Urwitz fyllde 55 år. När detta krav landade hos bankens nya ägare, Nordbanken, bad man den medelålders liberalen dra åt skogen. Men efter skiljedomsförfarande erhöll Urwitz även dessa pengar – allt enligt journalisten Ian Hammar.

I talrika debattartiklar vidhöll Urwitz ett moraliskt överläge mot sina kritiker. Han anklagade upprepade gånger dessa för antisemitism, något som vissa av kritikerna själva sagt har visst fog för sig.

1 KOMMENTAR

  1. Mycket bra och klargörande artikel som visar på symbiosen mellan viss etnisk media o likaledes etniska storbedragare. Har ett kul litet personligt minne av Urwitz som jag ska delge vid tillfälle.
    Axeln Bonnier-DN-Expressen-Expo är förklaringen till förstörelsen av vårt samhälle.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar