Miljön har inte den betydelse för barnens studieförmåga som det gärna påståtts de senaste åren. Precis som så mycket annat spelar generna en stor roll. Det som tidigare tillskrivits miljön har faktiskt grund i det genetiska.
Under de senaste decennierna har miljön, i synnerhet socioekonomiska faktorer, tjänat som förklaringsmodell för hur barn presterar i skolan. Hade man akademiska föräldrar som engagerade sig i studierna, eller var de på olika sätt frånvarande? Fick barnet med sig en intellektuell grund från hemmet till skolan? Det har använts som en förklaring till varför studieresultaten kan se så olika ut, vilket bland annat Skolverket hävdat.
Men nu verkar det som att den dominerande miljöförklaringen inte kan förklara allt. Enligt studier som genomförts på Karolinska Institutet av enäggs- och tvåäggstvillingar har man kunnat fastslå att det är genetiken som styr. Till exempel, om både enäggs- och tvåäggstvillingar har en far som spelar piano, skulle miljöförklaringen säga att sannolikheten är lika stor att båda tvillingarna i båda kategorierna lär sig spela piano.
Men det har visat sig att sannolikheten är större att enäggstvillingar utvecklar gemensamma intressen än tvåäggstvillingar, eftersom de är mer genetiskt lika varandra, rapporterar Svenska Dagbladet.
Detta bekräftar studier som genomförts de senaste 100 åren på tvillingar. Hur man än vänder och vrider på det kommer en genetisk likhet att öka sannolikheten för likartade intressen och beteenden.
Miljön baseras på genetik
Ett exempel som SvD tar upp är att förklaringen om barns studieresultat diskuteras kan vara ”Det var för att jag läste så mycket för henne.” Enligt Patrik Magnusson, chef för det svenska tvillingregistret och genetisk epidemiolog vid Karolinska Institutet, har detta beteende styrts genetiskt, genom att personen tyckte om att läsa och att dottern tyckte om att lyssna. Det är ingen självklarhet att föräldrar tycker om att läsa för sina barn och inte heller att barnen tycker om att lyssna på högläsning.
Dock ska man inte utesluta att miljön kan kanalisera genernas betydelse. Om ett barn uttrycker intresse för att rita kommer man att köpa ett ritblock. Om barnet är sportigt köper man en fotboll. Om inte miljön är rätt anpassad kan de genetiska faktorerna hämmas.
