Greta Garbo är utan tvekan den mest kända svenskfödda skådespelerskan någonsin. Det kan diskuteras vad hon egentligen har med Sverige att göra, för huvuddelen av hennes världsberömda arbete gjordes på annat håll. Det gör också att hennes plats i en serie personporträtt av framstående svenskar kan ifrågasättas. Men hennes legendstatus kan uppväga de invändningarna.
Gretas liv före tiden som filmstjärna
Greta Garbo föddes 1905 i Katarina församling på Södermalm i Stockholm och dog 1990 i New York. Den tid under vilken hon satte sin prägel på filmvärlden och på bilden av henne själv blev kort, relativt denna långa tid: hon gjorde sin första film 1922 och sin sista 1942. Hon förblev ogift och utan barn livet ut.
Hon föddes in i och växte upp i svensk självförsörjande arbetarklass, med föräldrarna Karl Alfred Gustafsson (som var renhållningsarbetare) och hans hustru Anna Lovisa Johansson. Hon hade två syskon, en syster som dog i vuxen ålder och en bror. Hennes betyg i skolan var goda.
Vägen till filmen var medverkan i reklamfilmer för PUB, ett varuhus som fortfarande finns kvar i Stockholm om också inte detsamma som det var.
Vuxenliv och filmkarriär
1922 kom hon in på Dramatens elevskola och spelade också redan år 1922 in sin första film, ”Luffar-Petter”. All film vid denna tid var stumfilm. Regissören Mauritz Stiller blev den som upptäckte att hon var en begåvning utöver det vanliga, och rollsatte henne i sin uppsättning ”Gösta Berlings saga” av Selma Lagerlöf.
Hon var också en del av Dramatens fasta ensemble 1923-1924 med en del avbrott för filminspelningar. Från och med ett besök i Berlin 1925 för inspelning av filmen ”Den glädjelösa gatan” upptäcktes hon av filmindustrimannen L.B. Mayer, följde med honom till Hollywood och var förlorad för svensk film. En lång serie Hollywood-filmer följde, bland annat den välkända ”Anna Karenina”, alla mer eller mindre succéer som var och en ytterligare lyfte hennes redan stora rykte.
Garbo talade inte ett ord engelska vid ankomsten till Förenta Staterna, vilket spelade mindre roll för stumfilm. Kring 1930 slog ljudfilmen igenom och Garbos smått hesa röst visade sig fungera förträffligt även för denna art av film, inte minst i filmen ”Anna Christie” trots att ljudfilm blev avslutningen på många andras skådespelarkarriärer.
Filmer med tragiskt tema dominerade Garbos kommande filmkatalog: ”Mata Hari” om en kvinnlig spion, ”Anna Karenina” efter Tolstojs bok och inte minst ”Kameliadamen” är bara några exempel. 1942 spelade hon för första gången in en film som inte blev en framgång, ”Tvillingarna”, vilket fick henne att lämna filmens värld för alltid trots många propåer om att återvända. Totalt nominerades hon för fyra Oscars och fick också senare en ”heders-Oscar” för sin samlade produktion.
Personlighet och berömmelse
Greta Garbo lär i barndomsåren ha varit skojfrisk och utåtriktad. (Man hamnar knappast i underhållningsbranschen utan att ha denna läggning i grund och botten). En uppslagen förlovning i ungdomsåren ska ha omvandlat henne till en mer inåtvänd och sluten person – personlighetsdrag som skulle följa henne genom karriären och även efter den. Men även skapa den mystik som också är en del av hela konceptet Greta Garbo. Hon är också därigenom på ett sätt en symbol för en gången tid då en konstnär kunde få vara i fred med sin konst och bara vara just konstnär, med ett annat medieklimat och en annan offentlighet.
Skådespelarstil – utstrålning och detaljer
Många bedömare ville mena att hennes skådepelarstil var ett utflöde av hennes personlighet och att hennes skådespelarutbildning egentligen bara gav henne tekniken och metoderna. Kritikerna, som inte var många, såg en lite kall personlighet, på ett sätt kvar i teater och stumfilmsvärld och med lite för lite uttrycksförmåga. De många fler som uppskattade Garbo såg ett skickligt och uttrycksfullt hantverk med små medel till hjälp, lite minimalistiskt ibland. Utstrålningen var ibland allt hon behövde, något som framför allt kom fram i de många närbilder som präglar hennes filmer.
Foto: Wikipedia/ Metro-Goldwyn-Mayer (MGM)
Gustafsson funkade inte i Hollywood
Namnet Gustafsson skulle inte komma att fungera i den internationella filmvärld som skulle bli hennes. Mauritz Stillers manusförfattare Arthur Nordén, också historielärare, ska ha föreslagit namnet Garbo för att det dels var kort och dels lagom svenskklingande. Inspirationen ska ha varit från den olycklige kungen av Ungern, Bethlen Gabor, Gustav II Adolfs svåger.
Det kan som sagt ifrågasättas vad en person har att göra i en serie personporträtt om berömda och inspirerande svenskar, om personen som Greta Garbo har lämnat Sverige och låtit sin talang komma andra till del. Inte desto mindre är Greta Garbo en person som väcker intresse än idag och som faktiskt ligger begravd på Skogskyrkogården i Stockholm.
