onsdag, 28 september, 2022

Gröna smoothies och bladgrönsaker – del 2

Mina och andras erfarenheter av oxalaters biverkningar

I förra veckans artikel berättade jag varför oxalater inte är nyttiga för människan och vad som händer i kroppen när du får dem i dig. Nu ska jag berätta hur jag själv och andra har reagerat på dem.

Man ska inte alltid dra säkra slutsatser från personliga anekdoter och upplevelser heter det, vilket jag till stor del håller med om. Anekdoter kan trots allt svårligen bevisas tekniskt eller vetenskapligt av den enskilde, särskilt i efterhand och i synnerhet när det gäller kost då vi reagerar olika starkt på olika antinäringsämnen.
I mitt fall var dock skillnaden såpass tydlig så snart jag började att utesluta vissa livsmedel ur kosten, att det svårligen kan ha funnits något annat som inverkat än oxalaterna. Det skulle endast i så fall ha kunnat varit någon annan grupp antinäringsämnen.

Min kropp började konstra

Det hela började när jag för snart tre år sedan började äta en del rå grönkål och babyspenat, i tron att de var nyttiga superlivsmedel. Efter ungefär fyra månader började jag få stora spänningar och muskelsmärtor i några av mina sätesmuskler, som gjorde att jag snart inte kunde springa intervallpass längre. Jag blev då förvisad till flertalet pass på motionscykeln istället vilket verkligen sög, särskilt när vädret utomhus var härligt. När smärtorna minskade något efter 5-6 veckor, kunde jag börja springa försiktigt igen men då kom nästa smäll – smärtor i hälbenen.
Jag trodde först att jag hade fått stressfrakturer, då smärtan verkligen var nålliknande och inte ville gå över. Jag minns att jag fick värma upp superförsiktigt 15-20 minuter innan jag kunde springa rundan på någorlunda halvfart igen.

Jag kom på var felet låg

Vändningen kom dock under en resa till Norrland och Abisko samma sommar. Norr om polcirkeln hade jag inte riktigt tillgång till vare sig grönkål eller spenat, och märkte att de nål-liknande smärtorna i hälarna sakteliga tynade bort. Jag fortsatte på den inslagna banan några veckor till och smärtorna försvann till sist. Dock dröjde det ända till oktober innan jag var hel och skadefri igen, men jag hade minst sagt lärt mig en läxa. Sedan den sommaren har jag inte ätit vare sig spenat, brysselkål eller grönkål, förutom vid julbordet en gång per år.

Andra klarar sig inte lika bra

Andra har dock inte lika mycket tur i oturen. För fem år sedan drabbades en 65-årig amerikansk kvinna av akut oxalatnafropati efter att ha druckit en grön-smoothie bestående av gröna bladgrönsaker. Något som skulle vara en del av en så kallad juice-rening. Förvisso hade hon en medicinsk historia av hjärtproblem och långvarig antibiotisk behandling som kan ha bidragit. Hursomhelst fick hon akuta skador på njurarna som resulterade i att de slutade att fungera helt, från att ha varit fullt fungerande tidigare. Något som slutade med dialys för återstoden av hennes liv.

Den oxalatrika maten du bör undvika

Med tanke på det jag nämnt ovan så är oxalater (och övriga antinäringsämnen) något främmande för människokroppen som vi inte behöver få i oss överhuvudtaget. Ifall du har insett det så är du ett första steg på vägen mot ett tillfrisknande, det vill säga ett liv med mindre krämpor och smärtor.
Det andra steget är att helt sluta äta oxalatrik mat och det tredje är att utsöndra de oxalater som finns lagrade i kroppens vävnader. Först när de har lämnat kroppen kommer du att få en försmak på hur det känns att vara fullt frisk och välmående.

Det tråkiga i kråksången är dock att oxalater kan bli kvar i kroppen väldigt länge och att på direkten lägga bort all oxalatrik mat kan även orsaka besvärliga symptom. De uppstår när alla lagrade oxalater samtidigt försöker lämna kroppen genom så kallad ”oxalate dumping”, och kan ge symptom i form av:
Huvudvärk, grynig avföring, utslag på huden, trötthet, yrsel och smärtsam urinering. Det bästa är därför att under en period dricka mycket vatten så att de spolas ut, men även att äta kalciumrik mat (från främst djurriket) eftersom oxalsyran lätt binder till sig kalciumet.

Här är därför en lista på den mest oxalatrika maten som du bör undvika mest ifall du inte vill försämra din hälsa över tid: https://healthjade.com/wp-content/uploads/2017/10/oxalate-rich-foods.jpg

Mer biotillgängliga kalciumkällor

Vill du däremot få i dig ordentligt med animaliskt kalcium under en period för att bli av med det lagrade överskottet av oxalater, så är skaldjur och fet fisk med ben, som vildfångad lax, sill, makrill, sardiner, ett av de bästa alternativen. Även kyckling, bacon, ägg och helfeta mejeriprodukter (framförallt ost och yogurt) är ofta bra och ganska biotillgängliga kalciumkällor. De senare bör dock inte utgöra merparten av ditt kalciumintag, då en del mejeriprodukter innehåller höga halter av mjölksockret laktos och kan vara kraftigt bearbetade (som till exempel mjölk, chokladmjölk och sötad yoghurt). Sojaprodukter bör dock helt undvikas eftersom de ofta är kraftigt bearbetade och samtidigt hormonstörande. Uttrycket ”sojapojke” finns till av en god anledning.  

Här finner du en mer komplett lista över kalciumrik mat:
https://www.medindia.net/patients/lifestyleandwellness/calcium-rich-foods.htm

Vilka tjänar på den gröna trenden och varför?

Till sist kan jag bara konstatera att den gröna trenden med gröna smoothies, vegomat och superlivsmedel har fortsatt de senaste åren. Särskilt med tanke på alla nyheter och domedagsprofetior om klimatet, där diverse experter, politiker och kändisar säger att vi måste äta mer frukt och grönt för att rädda klimatet. Annars kommer vi att stekas sönder och jorden gå under.
Att dessa spannmålsprodukter sedan bör komma från endast ett fåtal stora aktörer, istället för en mångfald av enskilda bönder och gårdar, är något som sällan framkommer i de stora medierna, även om det blir allt tydligare för var dag. Kolla bara på bondeupproren i Nederländerna, Italien och ett flertal andra länder i vår omvärld. Läser man vad som försiggått i dessa länder förstår man snart att det handlar om kontroll och ett långsamt förgörande av mänsklig hälsa.
Det är betydligt enklare att kontrollera och underhålla stora spannmålsodlingar ifall man vill ha kontroll över livsmedelsflödet, då boskap och betesdjur är besvärligare och mer krävande att hantera.

Det är därför främst ekonomiska, mediala och politiska krafter som vill att vi slutar äta kött och börjar övergå till växtbaserad mat istället. Ju mer frukt och grönt vi äter desto bättre, säger de, samtidigt som de själva ska flyga jorden runt i sina privatjetar och äta det finaste köttet och skaldjuren. Ser man ännu inte hyckleriet och dubbelmoralen som de omger sig med, så väljer man aktivt att inte se det. Sedan finns det många kändisar och forskare som har ett finger med i spelet då de får stora pengar (samt uppmärksamhet) från dessa krafter för att uppmuntra till en grön/klimatsmart livsstil.

Det finns ett ljus i tunneln

Dock är den mänskliga biologin och våra instinkter väldigt seglivade och tur är väl det. För hur kommer det sig annars att antalet vegetarianer och veganer inte verkar öka längre, utan tvärtom minska, trots den intensiva propaganda som pågått under senare år?

Detta om något, borde vara ett tecken på att maten som de försöker främja dels inte smakar särskilt gott samt att den ofta inte ser särskilt tilltalande ut.

Att någonting i sitt naturliga tillstånd smakar illa eller otäckt redan vid första tuggan är ju ett tecken på att livsmedlet ifråga är antingen giftigt, härsket eller är angripet av mögel, parasiter eller något annat. Lita därför alltid på din intuition när det gäller maten du äter!



















Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

Ny metod för cancerbehandling

- Annons -

Liknande artiklar