Grundlagen inskränks ytterligare på onsdag

Den omtvistade och hårt kritiserade så kallade terrorlagen kommer med största sannolikhet att röstas igenom av riksdagen på onsdag i nästa vecka. Därmed inskränks mötesfriheten och en godtycklig möjlighet till kriminalisering blir verklighet.

Justitieutskottet har nu sagt ja till lagförslaget om att kriminalisera deltagande i olika organisationer som regeringen väljer att klassa som ”terrororganisationer”. Utskottet föreslår därmed att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation, enligt ett pressmeddelande.

Denna lag kommer även att omfatta inblandning på nivåer som exempelvis matlagning och hyra av lokal. Döms man som skyldig till brott enligt denna lag riskerar man fängelse i mellan två till åtta år. Har man innehaft en ledande roll i organisationen kan fängelsestraffet bli livstid.

På onsdag den 3 maj blir det debatt och omröstning i riksdagen och lagen föreslås börja gälla från den 1 juni i år.

Lagrådet körs över

Lagrådet har dock uttryckt skarp kritik mot förslaget med hänvisning till de diffusa definitionerna av vad som utgör en terrorgrupp och exakt vad det är som ska kriminaliseras, samt i vilken utsträckning. Lagrådet menar att lagförslaget överhuvudtaget inte behövs och därför inte ska läggas fram.

Detta är emellertid inget som justitieutskottet låter sig hindras av utan godkänner lagförslaget.

Till och med statstelevisionen SVT har lyft frågan om Lagrådets roll i lagstiftningsarbetet och påtalar att det finns en trend att regeringar allt oftare går emot dess rekommendationer och invändningar.

V och MP reserverade sig

Vänsterpartiet och Miljöpartiet reserverade sig mot förslaget. Vänsterpartiet menar bland annat att medlemmar i helt fredliga organisationer och personer som stöder befrielse-, motstånds- eller demokratirörelser riskerar att träffas av lagstiftningen. Miljöpartiet i sin tur ifrågasätter om det inte finns mindre ingripande alternativ som skulle kunna leda till önskat resultat.

Samtliga övriga partier är för inskränkningen av grundlagen.

Vad gör man inte för Nato och för att tysta oppositionella?

Politiker som är vänner av krigsalliansen Nato när nog förhoppningen att den nya lagen kommer att göra det lättare att få Natomedlemskapet godkänt av Turkiet. Landet har som bekant starka invändningar mot den svenska lagstiftningen på området.

Vad regeringar, oavsett färg, också alltid är extremt besvärade av är den opposition som finns utanför riksdagen i form av grupper som ifrågasätter, protesterar och granskar politiker och deras beslut. I synnerhet fri media och andra fredliga systemkritiker.

Säpo har nyligen tilldelats 50 miljoner kronor extra för att hålla koll på så kallade ”högerextrema” och ”antistatliga” grupper, vilka de ser som ett hot.

Vad vore då bättre än att stifta en diffust formulerad lag där godtyckliga bedömningar kan göras utefter behov?

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

2 KOMMENTARER

  1. För några dagar sedan kunde man höra hur de i Turkiet hade arresterat 200 läkare, advokater och andra som man ansåg hade samröre med terrorgruppen PKK. Samma mönster ser vi världen över att man inför luddiga och mycket godtyckliga lagar. Man rättfärdigar införandet av dem genom att hänvisa till tex terrorister och kriminella. Lika godtyckliga som de nya lagarna är, lika godtyckliga är kriterierna för vad som terrorism och kriminellt. I grund och botten handlar det endast om att tysta dissidenter!
    Att detta dessutom sker på beställning av NATO är ganska uppenbart!

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter