Regeringen kan få betydligt större möjligheter att fatta bindande beslut när Sverige befinner sig i en allvarlig kris. Grundlagsuppropet varnar för en maktförskjutning från riksdagen till regeringen och kräver en ny granskning av skyddet för fri- och rättigheter innan grundlagen ändras.
Den 3 december 2025 tog riksdagen det första beslutet om Stärkt konstitutionell beredskap. Förslaget fick ett mycket brett stöd: 284 ledamöter röstade ja, 17 nej och en avstod.
Men grundlagen kan inte ändras genom ett enda beslut. Två likadana riksdagsbeslut krävs, med ett riksdagsval mellan besluten. Riksdagen beskriver fortfarande förslaget som vilande och konstaterar att ett nytt beslut krävs under den nya valperioden.
Regeringen kan få större makt under kris
Förändringen gäller bland annat allvarliga fredstida krissituationer. De nya reglerna ska göra det möjligt för riksdagen att ge regeringen särskilda befogenheter att fatta bindande beslut som behövs för att hantera en sådan kris.
Det innebär ett större handlingsutrymme för regeringen på områden där regler annars kräver beslut genom lag. Regeringens och riksdagsmajoritetens argument är att Sverige måste kunna fatta nödvändiga beslut snabbt och på laglig grund under mycket svåra kriser.
Grundlagsuppropet varnar för maktförskjutning
Det är denna förändring som Grundlagsuppropet riktar sin kritik mot. Uppropet varnar för vad som kan hända när mer makt flyttas till regeringen just i situationer där samhället befinner sig under stark press och besluten måste fattas snabbt. Just nu driver uppropet en namninsamling för att stoppa grundlagsändringen. I skrivande stund har 11 242 personer skrivit på.
Grundlagsuppropets kritik riktas mot om spärrarna verkligen räcker när regeringen får större befogenheter under en allvarlig kris. Uppropet varnar för att just sådana situationer gör tydliga gränser och stark kontroll av regeringsmakten särskilt viktiga.
Kan beröra människors friheter
Grundlagsuppropets varningar handlar också om grundläggande fri- och rättigheter, rättssäkerhet, personlig integritet och kroppslig integritet. Frågan är enligt initiativet vilka skydd som finns kvar när staten behöver agera snabbt under en svår kris.
Allvarliga epidemier, stora terrorattacker, svåra naturkatastrofer och omfattande störningar i samhällsviktig verksamhet är exempel på situationer som enligt förarbetena kan omfattas. Det krävs dock att situationen når den nivå som grundlagsreglerna anger.
”Grundlagen måste vara säker”
En central poäng i Grundlagsuppropets argumentation är att reglerna inte bara ska bedömas utifrån den regering som sitter vid makten i dag. Grundlagsreglerna är skapade för att kunna användas även av framtida regeringar.
Uppropet sammanfattar sin varning: ”Grundlagen måste vara säker även med en regering du inte litar på.”
Kräver ny granskning innan nästa beslut
Grundlagsuppropet kräver därför en ny offentlig och rättslig granskning innan riksdagen fattar sitt andra beslut. Initiativet vill bland annat se tydliga gränser för regeringens krisbefogenheter och stark parlamentarisk och rättslig kontroll.
Uppropet efterlyser dessutom en bred offentlig debatt om konsekvenserna. Grundlagsuppropets linje är att frågor om maktfördelning och människors fri- och rättigheter måste granskas ordentligt innan förändringen blir permanent.
Sju partier röstade för
Vid den första omröstningen röstade Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Moderaterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna för utskottets förslag. Miljöpartiets ledamöter röstade nej.
Det fanns samtidigt skillnader i detaljerna. Vänsterpartiet ville exempelvis stärka Lagrådets roll, medan Miljöpartiet reserverade sig mot själva grundlagsförslaget.
Uppropet riktas till riksdagens politiker
Grundlagsuppropet uppger att en underskrift skickas till ledamöterna i konstitutionsutskottet tillsammans med kravet på en ny granskning före det andra beslutet. Initiativet togs av MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati – men uppropet beskriver sig som öppet över politiska gränser.
När riksdagen åter tar ställning står därför två frågor mot varandra: behovet av att staten kan agera snabbt i en allvarlig kris och frågan om vilka gränser som ska omgärda regeringens utökade befogenheter. Det är den senare frågan som Grundlagsuppropet vill sätta i centrum före det slutliga beslutet.
Vad oväntat att sd återigen viker ner sig för det överstatliga kontrollsamhället. Vilket skitparti.
Kontrollerad opposition!! 8- klövern.
Önskar sd all olycka som finns!!