Här är vikingatida fyndet som kan rita om Västsveriges historia

Två unika fynd från vikingatiden kastar ett helt nytt ljus över Västsveriges och Göteborgs äldre historia. Arkeologen som har genomfört de inledande utredningarna berättar för Frihetsnytt vad detta kan innebära.

Under onsdagen släppte Göteborgs museum ett pressmeddelande, där man berättar att två vikingatida gravar har påträffats i centrala Göteborg. Dessa påträffades i Burgårdsparken, mellan Valhallabadet och Ullevi fotbollsarena.

Fyndet gjordes av en slump, när arkeologer genomförde en utredning på uppdrag av Länsstyrelsen i Västra Götaland. Marken ägs av Göteborgs Stad, som har planer på att exploatera marken för att göra det till ett festivalområde. Fyndet utgjordes vid första anblick av en lätt förhöjning på några decimeter och par meter i diameter.

Men när man började gräva upptäckte man att det rörde sig om två gravar, med rester av brända ben. Efter att ha genomfört en kol-14-datering kunde man fastslå att gravarna kom från mellan år 750 och 1 000, det vill säga under vikingatid.

Arkeologen Ulf Ragnesten vid Göteborgs stadsmuseum, är väldigt glad över fyndet och kallar det ”unikt”. Detta eftersom det är första beviset som visar att vikingar har bott i det som är dagens centrala Göteborg.

Arkeologen Ulf Ragnesten vid den ena av de vikingatida gravarna. Foto: Göteborgs stadsmusem
Arkeologen Ulf Ragnesten vid den ena av de vikingatida gravarna. Foto: Göteborgs stadsmusem

En första utredning som redan har kastat mycket ljus över historien

Frihetsnytt kontaktade Ulf Ragnesten för att få veta mer om fyndet och vad man räknar med att göra den kommande tiden.

Vad har ni upptäckt i gravarna? Har ni identifierat några skelett? Vad vet ni i så fall om dem?

Det var en arkeologisk utredning och då gör vi inte så mycket mer än att konstatera att det är gravar, eller snarare fornlämningar. Då kommer vi att hitta mycket andra saker också från den här utredningen, men det är mer historisk tid och stadens historia. Men då stötte vi på de här gravarna på höjden i utredningsområdet och det var väldigt oväntat.

I en av de här gravarna var det en svag förhöjning i marken, såsom gravar kan se ut. Då gräver vi där och när vi hittade brända ben förstod vi direkt att det var en grav och då tog vi in lite brända ben. I en del arkeologiska utredningar, som denna, då har vi medel för att göra dateringar, såsom kol-14.

Det enda vi tog fram i den ena graven var brända ben. Den andra graven var direkt under marken, det var en stenpackning och där kom det också fram brända ben. Då tog vi lite brända ben från den också och skickade för datering i Uppsala

Sedan, i oktober, fick vi svaren på detta och då visade det sig att båda gravarna var från vikingatiden. Så det enda som vi har tagit in är brända ben.

Vet ni hur många personer det kan röra sig om? Är det män eller kvinnor? Vuxna eller barn?

I en arkeologisk utredning finns inte resurser för sådana analyser, men en av dem har vi lämnat till en osteolog för analys. Vi tog inte in så mycket ben, men det hon kommer att kunna säga är ålder och kön, i bästa fall. Datering har vi redan gjort, men en av gravarna är lämnad till osteolog. Även om det inte ingår i projektet bekostar museet det, just denna analys.

Har ni hittat något annat i graven? Smycken eller redskap? Eller är det bara benresterna?

Det är bara benresterna, därför att vid en arkeologisk utredning konstaterar vi bara att det är gravar. Så det vore fel av oss att gå ner i gravarna och börja undersöka dem [i det här skedet].

Har ni någon prognos för när ni kommer att genomföra mer utförliga grävningar?

Det beror på hur exploatören, ”uppdragsgivaren”, tänker använda marken. Om denne tänker exploatera marken och bygga något, då blir nästa stadium förundersökning. Då blir vi mer avancerade och då kommer vi att gå in i gravarna och ser hur stora de är och om det finns fler. Det kanske till och med är ett gravfält.

Den stenpackade graven. Foto: Göteborgs stadsmusem
Den stenpackade graven. Foto: Göteborgs stadsmusem

Så det finns ingen risk att något kommer att röjas undan för att det ska byggas något?

Det är lite oklart hur exploatören tänker göra. Kanske kommer kommunen, som äger marken, att bevara området och då får det ligga som det gör. Eller så gör man en förundersökning och låter det sedan vara som det är. Då vet man lite mer. Så det är tre stadier.

Skulle det vara det tredje stadiet, att man bestämmer sig för att bygga något, då gör man en undersökning och total dokumentation av platsen. Då får man veta allt, men då gräver man också bort allt.

Du kallar i pressmeddelandet detta för ett ”unikt fynd”. Vad är det som sticker ut med det här, jämfört med andra?

I det här fallet handlar det om att det är nu som vikingatiden visar sig i Göteborg. Det har inte hittats några spår tidigare i centrum. Det äldsta vi har i Göteborg kommer ju på medeltiden, såsom Gamlestaden på 1300-1400-talet. Så det är speciellt bara därför.

Sen har man ju ett centrum i norra Göteborg runt Nordre älv. Den har man sett som huvudfåran som har varit viktigast. Där ligger ju Kongahälla, Ragnhildsholmen och alla viktiga lämningar, samt många gravfält i Sävebygden.

Man har trott att den andra huvudfåran, Göta älv, inte har använts under vikingatiden. Men det visar sig nu att man faktiskt har bott vid den, i centrala Göteborg. Det var tydligen viktigt redan under vikingatiden.

Så det kan alltså rita om den betydelse som Göta älv har haft, även under äldre historia?

– Det kan det göra.

Vad kan detta säga i stort om de vikingatida bosättningarna i västra Sverige?

Det säger ju egentligen bara att intresset för älvmynningsområdet har varit större än vi trott tidigare, att det började redan innan medeltiden. Man är mer intresserad av kommunikationen på Göta älv ut mot Västerhavet och den har uppenbarligen funnits redan under vikingatiden.

Det är ju ingen stor undersökning som har gjorts här. Vi har hittat boplatslämningar och vi vet ju inte om det är gravfält eller inte. Nu kan vi bara säga att folk har bott här och gravlagt människor här under vikingatiden. Men hur omfattande det är kan bara en fortsatt undersökning svara på.

En lite personlig avslutande fråga, hur känns det som göteborgare, att din stads äldre historia kommer fram?

Göteborg ligger ju lite i bakvattnet gentemot Östsverige när det gäller vikingatid. Så det är jätteroligt att det finns ytterligare en plats att ta hänsyn till i Västsverige vad gäller vikingatiden.

”Ett enormt lyft för Göteborg”

Att Göteborg nu ser ut att få en historieskrivning som sträcker sig längre bakåt än till 1621 välkomnas av personer som kommer från västra Sverige. En av dessa är den tidigare företagaren Christian Hobohm, som är kommer från Göteborg.

Det är fantastiskt roligt för Göteborg och det ska bli spännande att ta del av dokumentationen. Det är ju ett enormt lyft för Göteborg och innebär ytterligare en dimension för staden. Tidigare har fokus legat på Gamlestaden och Lödöse, som de äldsta delarna av Göteborg. Det kan ju vara kul om det visar finnas fler lämningar som är äldre än vikingatiden, säger Hobohm på sin breda göteborgska.

KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter