En överväldigande del av klimatsatsningar som olika företag ägnar sig åt är helt beroende av skattepengar. I Sverige har det avslöjats som allvarliga förlustaffärer. När de svenska skattebetalarna drar öronen åt sig riktas hoppet till andra länder. Ett land lovar miljarder i privilegier åt dessa företag, men ett kommande val hotar allt.
Är Sverige en lönsam marknad för företag som ägnar sig åt så kallad ”grön omställning”? Det verkar inte vara fallet om man gör sig beroende av skattepengar och nu hoppas flera ”gröna” svenska företag på bättre lycka i andra länder, rapporterar Dagens Industri (DI).
Gröna bubblan som sprack
Turerna kring det katastrofdrabbade batteriföretag Northvolt har signalerat att den så kallat ”gröna bubblan” håller på att spricka. Detta syftar på den ”gröna omställning” som pågått i Norrland de senaste åren, vilket handlar om att industriernas koldioxidutsläpp ska tas bort helt.
På grund av den klimatalarmism som präglar den svenska offentligheten höjdes företag som ägnade sig åt detta till skyarna. Flera miljarder skattekronor pumpades in som ekonomiskt stöd till företagen, flera kommuner skuldsatte sig djupt för att anpassa sina samhällen till företagens etablering och inga kritiska reportage framkom i etablerad media.
Förlustaffärer i norr
Northvolts kris innebar dock att dessa satsningar fått en helt annan uppmärksamhet och många inser nu att det egentligen rört sig om ett slukhål för skattepengar, där Northvolt har fått uppemot 88 miljarder kronor i skattestöd. Satsningar på att tillverka ”grönt stål”, där statliga LKAB:s projekt Hybrit och det privata företaget Stegra (tidigare H2 Green Steel), har också fått stora mängder skattepengar.
Efter Northvolts kris gick LKAB ut med att stålproduktionen skjuts upp till år 2040 (vilket entreprenören Arne Weinz i praktiken misstänker handlar om en utdragen process för att lägga ned verksamheten) och Stegras satsning har avfärdats som en ”bidragsbluff”.
Uppmärksamhet om den gröna bubblan är framförallt ett resultat av de granskningar som oberoende medier bedrivit. Frihetsnytts samarbete med Arne Weinz i den här frågan har gjort att tidningen var en av de första att avslöja oegentligheterna.
Miljarder i skattelättnader
När det verkar som att den svenska regeringen inte längre är intresserad av att finansiera dessa satsningar med skattepengar, då börjar företagen blicka mot USA. Där innebär stimulanspaktet IRA (Inflation Reduction Act, sv. ”Lagen om att minska inflationen”) möjligheten till flera miljarder i skattelättnader och subventioner.
Hela 369 miljarder dollar (motsvarande runt 4 000 miljarder kronor) ska gynna företagen, däribland en stor del som ska gå till klimatsatsningar inom företagsvärlden. Linda Andrén, vd för Sweden-US Green Transition Initiative (ett samarbete mellan Business Sweden, Energimyndigheten, Vinnova och Sveriges ambassad i Washington), säger till DI att intresset är stort för svenska företag att etablera sig i USA.
Valet som kan avgöra allt
Om det handlar om att marknaden är god eller att man endast är ute efter skattepengarna är oklart. Det som dock är klart är att presidentkandidaten Donald Trump inte är intresserad av dessa satsningar, enligt DI. Om han vinner valet den 5 november kommer en stor del av pengarna att dras tillbaka för klimatsatsningarna, då han inte delar den klimatalarmism som präglar det politiska etablissemanget.
Huruvida dessa klimatföretag kan klara sig utan skattefinansierat stöd återstår att se.
Den gröna såpbubblan har spruckit—men politiker och media försöker klamra sig fast vid drömmen.