Hård strid om luftherraväldet i Ukraina – vinnare är drönarna

Båda sidor angriper varandras luftförsvarssystem och undviker att sända sina bemannade flygmaskiner i elden. Kriget utvecklas mer till ett krig mellan dronpiloterna än mellan de traditionella flygarässen.

Båda sidor serverar bilder på motståndarens förstörda utrustning. Men hur vet man från en bild vems utrustning det egentligen var och vem som förstörde den? I en artikel på Atlantic Council varnar den franske flygvapenattachén i Washington, David Pappalardo, för det som kallas Diagoras problem. Det man får sig förevisat förväntas man dra slutsatser av men vad har man inte fått sig förevisat?

Videon ovan från en rysslandsvänlig telegramkanal visar hur två föregivet ukrainska luftvärnssystem av typen S300 blir förstörda av en attackdrönare. Samtidigt kan man med en enkel google-sökning få se en YouTube-film av två förstörda system av samma typ – som uppges ha varit ryska, och förstörda av Ukraina. Bilderna hänföra sig säkerligen från olika tillfällen men svårigheten att verifiera uppgifter är förmodligen ett skäl bakom att massmedias krigsnyheter från Ukraina alltmer torkat ut.

Vem har luftherravälde?

Filmer tagna från luften, av en människa i en flygfarkost, tas rimligen av den sida som har luftherravälde. Att döma av president Volodomyr Zelenskyjs uttalanden i Jerusalem Post är det för närvarande Ryssland som har luftherravälde och därför torde videon ovan vara korrekt.

En annan omständighet som tyder på ryskt luftherravälde är den ström av videoupptagningar av ryska dronanfall mot ukrainska mål som publiceras på kanaler som Inteel Slava Z. Uppenbarligen låter ryssarna en helikopter eller en annan drönare hänga i luften över målet i god tid innan attackdrönaren anländer, för att kontrollera resultatet – och publicera det.

Drönarnas segertåg

I det pågående kriget har drönarna spelat en oerhört betydelsefull roll. Under krigets inledning med det ryska försöket (eller, enligt dera egen uppgift, finten) mot Kiev orsakade turkiska Baktyar-drönare i Ukrainas tjänst stor förödelse och manspillan bland de ryska marktrupperna. Under de senaste veckorna har ryska attackdrönare av typen Lancet med stor precision slagit ut elnätet i många städer i västra Ukraina, förutom givetvis rent militära mål som inte får lika stor publicitet i Väst.

En detalj som illustrerar drönarnas starkare roll i förhållande till det bemannade flyget är kampen i Dnepropetrovsk. Ryssland har, särskilt när man vetat att motståndarens stridsflyg är i luften, sänt iväg en drönare av lägre kostnad, Geran-2, i riktning mot el-infrastruktur. Samtidigt har man hållit avancerade luftförsvarsmissiler i beredskap i väntan på att Ukrainas stridsflyg ska blotta sig genom att jaga efter drönarna. Försvararens dilemma blir om man ska låta elverken med personal fårgås eller jaktplanenen med sina piloter. Fox News gör gällande att Ukraina använder samma taktik mot Ryssland. Båda kan givetvis tala sanning.

En bra önskelista?

I artikeln från Jerusalem Post uppges även att Ukraina vill ha en mängd nya jaktplan från sina västliga allierade, inklusive Sverige. ”Ukraina vill ha Lockheed Martin F-22 Raptor och F-35 Lightning II, Eurofighter Typhoon, Dassault Mirage 2000 och Saab JAS 39 Gripen” uppger tidningen.

Bedömare frågar sig om om inte attackdrönare i det antal som motsvarar prislappen för jaktplanen hade varit en klokare beställning.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

Nato-general blir president

Tysk general: För stort fokus på vapen

00:01:24

Amerikansk demonstration mot Nato