Hatade skatten blir kvar – Liberalerna syndabockar?

Den hårt kritiserade plastpåseskatten blir kvar enligt regeringens budgetproposition inför 2023 som nu har presenteras. Liberalerna pekas ut som den största skurken i dramat.

Skatten som implementerades i maj 2020 har varit hårt kritiserad för att vara meningslös och för att i praktiken enbart fungera som en extra inkomstkälla för staten att dryga ut statskassan med. Skatten beräknas inbringa ungefär 600 miljoner kronor under 2023.

Kritiken har heller inte varit nådig sen beskedet om skattens bevarande kom ut i tisdags. Bland kritikerna finns Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM) som med sina 1.250 medlemsföretag riktar skarp kritik mot beslutet.

Plastpåseskatten har även sågats av experter för att inte ha någon som helst inverkan på att förbättra miljön. Studier har visat att även om allt färre plastkassar säljs i butikerna så köper konsumenterna istället fler små engångsplastpåsar som är bevisat sämre för miljön och tillverkas billigt i Asien under tveksamma arbetsförhållanden.

Finansminister Elisabeth Svantesson hävdar att plastpåseskatten varit en förhandlingsfråga. – Det är fyra partier som nu har förhandlat och alla partier kan inte få exakt det de vill, säger hon till Dagens Industri. Hennes ord indikerar att plastpåseskattens fortsatta existens förmodligen enbart beror på ett enda parti i regeringskonstellationen.

Liberalernas fel?

Många experter pekar ut Liberalerna som den skydlige parten i förhandlingarna som resulterat i att skatten nu ska bevaras.

Liberalerna var det parti som ursprungligen tog fram förslaget om skatten men har under höstens valkampanj tillsammans med de andra regeringspartierna Moderaterna och Kristdemokraterna samt samarbetspartiet Sverigedemokraterna starkt indikerat att man kommer avskaffa skatten om partierna skulle nå regeringsställning. Dessa indikationer verkar nu har bara varit tomma löften för att vinna extra röster, och för att Liberalerna ska klara sig över riksdagsspärren.

Vem gynnas av skattetrycket?

Nästa år höjs även ISK-skatten, vilket innebär att statslåneräntan höjs för alla som använder den populära sparformen. Regeringens löfte om att sänka ISK-skatten ska enligt Tidningen Näringslivet ske ”någon gång under mandatperioden”. Tanken är att sparande på upp till 300 000 kronor ska vara skattefritt på ISK-konton. Men det återstår att se om detta vallöfte kommer infrias över huvud taget.

Sveriges hårda skattetryck har inte direkt lättat efter de senaste årens olika kriser. Flera uträkningar på internet visar att en vanlig svensk arbetare får behålla cirka 70 procent av sin lön efter att skatter betalats in. Räknar man däremot in arbetsgivaravgiften så framgår det att en vanlig arbetare enbart får behålla 50 procent.

Om man därefter tar hänsyn till vad som är kvar efter att personen har betalat skatt på till exempel mat, drivmedel, elkonsumtion, fordonsskatt och flertalet andra skatter förstår man att en stor del av befolkningen genomgår en mycket tuff ekonomisk situation just nu.

Vilka som tjänar på det höga skattetrycket finns det många teorier om. Men flera rapporter visar att ett fåtal människor fortsätter att bli allt rikare på fler människors bekostnad. Tydligt är det att det finns en finansiell elit som inte drar sig för att utnyttja en kris för att gynna sig själva.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar