Införandet av EU:s nya klimatregelverk, även kallat CBAM, började i praktiken införas redan förra hösten, och kan inom kort orsaka stora problem för svenska företag. Reglerna kommer sannolikt försämra EU-ländernas konkurrenskraft ytterligare. Dock finns det sätt att kringgå dem och återfå friheterna, bara viljan och beslutsamheten finns.
CBAM står för ”Carbon Border Adjustment Mechanism” och började gälla under hösten 2023. Däremot har inrapporteringskraven för företagen i de respektive medlemsländerna börjat skärpas på sistone och från 2026 börjar även straffavgifter tas ut. De företag som inte följer regelverket kan även få sina varor stoppade av tullen.
Ska ”stärka” konkurrenskraften
Klimatregelverket1 infördes för att hantera de ökade kostnaderna för koldioxidutsläpp som uppstått i takt med att den fria tilldelningen av utsläppsrätter gradvis har minskat. Detta har gett Europa en större konkurrensmässig nackdel gentemot övriga världen,
I korthet går reglerna ut på att jämna ut villkoren mellan Europa och andra länder. De företag i Europa som vill importera vissa varor får betala samma avgift som de hade fått göra för att producera samma vara inom EU. System ska fasas in under tio år med växande avgifter till och med år 2035, då den fria tilldelningen av utsläppsrätter ska vara helt avskaffad.
Den handelspolitiske experten på branschorganisationen Svenskt Näringsliv, Henrik Isaksson, säger till TN att reglerna är i princip enda möjligheten för bevarandet av EU-ländernas konkurrenskraft:
– Från vår sida har vi sagt att det här förmodligen är ett nödvändigt ont. Vi kan inte riktigt se hur man skulle kunna lösa ekvationen med den gröna omställningen och konkurrenskraft utan CBAM. Samtidigt hade vi gärna sluppit det, men nu ser världen ut som den gör och man måste vara realistisk.
Berör tusentals svenska företag
Samtidigt anser han att regelverket skapar en rad nya utmaningar. Framförallt svårigheten i att beräkna hur stora utsläpp en viss typ av produktion orsakat, då det ännu inte finns några etablerade standarder och metoder. Därmed kommer tusentals svenska företag att beröras av de nya reglerna.
De måste från och med årsskiftet rapportera in till Naturvårdsverket2 hur stora CO2-utsläpp som deras importerade varor orsakat. Från början kommer det finns ett överseende med företag som gör fel och därför kommer 2025 vara ett infasningsår. Straffavgifter (böter) planeras däremot att tas ut från och med 2026.
Isaksson tror därför att regelverket kan resultera i minskad handel för företagen, både i form av CBAM-avgifter och extrapersonal som arbetar med beräkningar och inrapportering. Priset på varorna höjs och konkurrenskraften försämras ytterligare. Reglerna riskerar därmed att motverka sitt ursprungliga syfte.
Lösningen: ”Swexit och folkliga protester”
De nya CBAM-reglerna kan inte ses som något annat än utpressning, vilken EU använder för att sabotera näringslivet inom de 27 medlemsländerna. Åtminstone för de små- och medelstora företag som inte kommer att ha råd med de omställningar som regelverket fordrar. På detta sätt blir de allra största företagen och industrierna av med ovälkommen konkurrens.
Har man som småföretagare i valfritt EU-land inte insett det ännu, kanske det är dags att vakna och börja agera för en motreaktion, det vill säga en lösning. Det finns dock några olika vägar att gå, även om lösningarna kräver en del av gemene man:
- Vi ser till att gå ur EU för gott genom en så kallad Swexit. Allra helst genom en beslutande folkomröstning i frågan. Detta kräver en aktiv och fortlöpande opinionsbildning av EU-skeptiker.
- Företagare gör gemensam sak med allmänheten och skapar stora folkliga protester och demonstrationer. Helst sådana som får stort genomslag i samhället. Kolla bara på alla sentida bondeprotester.
- En stor del av företagarna ägnar sig åt civil olydnad, genom att till exempel inte betala straffavgifterna eller rapportera in sina utsläpp. Vad ska EU göra den dag all handel står still på grund av alltför många beslagtagna varor?
Den överstatliga och byråkratiska koloss som EU har blivit är dessutom betydligt bräckligare än många tror. Allt som behövs är några starka vindpustar för att korthuset ska falla ihop.
Fakta (CBAM):
- Syftet med CBAM-förordningen är att motverka risken för koldioxidläckage.
- Koldioxidläckage uppstår när industrier flyttar sina verksamheter från EU till andra länder för att slippa hårdare klimatstandarder eller när import från sådana länder ersätter likvärdiga men mindre koldioxidintensiva produkter tillverkade inom EU.
- CBAM motverkar den risken genom att importörer som importerar vissa koldioxidintensiva varor från länder utanför EU kommer att behöva köpa certifikat som motsvarar de inbäddade utsläppen i varorna.
- Priset för certifikaten sätts baserat på priset på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem (EU ETS).
Källa: regeringen.se
Hur kan man ägna kraft och tid till att lära ut att CO2 är nåt farligt och dåligt…bara för att det inte syns och kan kollas av gemene man?
Luftföroreningar finns det i massor, och där finns jobb att göra. – En sjuk snedvridning som jag kallar bedrägeri.
För att inte tala om utsläppsrätter! Hur jäkla dumt som helst! Utsläppen blir ju inte bättre bara för att de betalar för dem! Näää, ut ur den där EU-kolossen så fort som möjligt! De har inte förbättrat någonting, bara förstört!