Högre styrränta öppnar för debatt om skuldsättning

Riksbankschefen Erik Thedéen har kommit in i sin roll under en tid av programmatiska räntehöjningar. Efter att ha ansvarat för en höjning, förutspår han nu en till och efterlyser en debatt om den höga svenska skuldsättningen.

Under 2022 har ränteutvecklingen genomgått en skarp brytning uppåt, och Erik Thedéen fortsätter som riksbankschef på den inslagna vägen. Det rapporterar Sveriges Radio.

Styrräntan är för närvarande 3 procent och Thedéen ser en höjning för sig vid nästa räntebeslut, oklart hur mycket.

Sveriges inflation är fortfarande hög, liksom omvärldens, och även om det finns positiva besked om inflationen så är beskeden i fråga långt i från klara om när faran är över. Det måste få betydelse för svensk penningpolitik.

Debatt om skuldsättning

Thedéen efterlyser en debatt om den höga privata svenska skuldsättningen och pekar på riskerna med kombinationen hög skuldsättning och stigande låneränta.

Många skulle välkomna en sådan debatt med bred ansats och alla fakta på bordet, inte minst som svenskar i debatten ibland verkar pekas ut som speciellt dekadenta och låneberoende.

Det är en framställning som inte är sann, för svenskarna har med mycket hård nedskärningspolitik och utan större skattesänkningar kommit ned till internationellt synnerligen framstående tal för offentlig skuldsättning i jämförelse med andra länder. Det är svensk disciplin och långsiktighet som kommer till uttryck i detta.

Mycket riktigt har svenskar däremot näst högst privata skulder av jämförbara nationaliteter, mindre än Danmark och något mindre än Nederländerna.

Migrationen till Sverige är ett centralt problem

Det beror på massmigrationen till Sverige under decennier, där migranter har fått de bostäder de har behövt. Det har exempelvis Svenska Dagbladet täckt i en artikelserie som är mer aktuell än någonsin.

Det har skapat en bostadsbrist som har gjort att svenskar inte har kunnat få tag i hyresrätter, inte ens mindre sådana till exempel när de lämnar föräldrahemmet, utan enda möjligheten har varit att låna till bostadsrätter under stark efterfrågan från andra svenskar.

Räntan har varit låg, så den möjligheten har funnits för svenskar att etablera sig i vuxenlivet. Det har de då gjort på det sätt som är det enda som går att förena med riktigt yrkesarbete och familjebildning. Speciellt har Stockholmspriserna drivit utvecklingen eftersom Stor-Stockholm är ökänt svårt att projektera nybyggnad i, och utbudet har därför förblivit lågt.

Danmark och Nederländerna har inte Sveriges problem med massmigration men sitter med dåliga geografiska förutsättningar för snabb expansion av antalet bostadsfastigheter.

Många skulle säga att unga svenskar har varit modiga och initiativrika som tagit den enda vägen ut i ett fungerande vuxenliv.

Om den nya regeringen kan avsluta massmigrationen till Sverige och den bostadsbrist den har lett till, utöver alla andra problem, återstår att se men Tidöavtalet är åtminstone ord som kan gå till handling, till skillnad från hur det har varit tidigare.

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter