Hot eller möjlighet när svenska markpriser sjunker?

Svenska lantbrukare står inför en ny utmaning. När markpriserna sjunker riskerar många att förlora både investeringar och ekonomisk trygghet. Samtidigt kan det öppna dörrar för unga som vill in i branschen – men är det tillräckligt för att rädda framtidens jordbruk? Denna situation kommenteras av Claes Jonsson, ordförande för Svenska Mjölkbönder

I decennier har svenska lantbrukare kunnat räkna med att deras mark stadigt ökar i värde. Det har möjliggjort investeringar och hållit branschen stabil trots ökade produktionskostnader. Men nu pekar utvecklingen åt ett annat håll. Under 2024 sjönk markpriserna med uppemot 15 procent i bland annat Mälardalen och Östergötland, rapporterar Dagens Industri (DI).

Det finns ingen säker förklaring till detta, men bedömare tror att det kan ha med ränteläget att göra, vilket påverkar möjligheten att köpa mark. Priset på åkermark har även stigit med 39 procent de senaste tio åren, vilket också ses som en förklaring till att priserna börjar svänga.

Dessa kan drabbas

Frihetsnytt har talat med mjölkbonden Claes Jonsson, ordförande för Svenska Mjölkbönder.

– För den som har mycket lån på mark köpt på senare år är det här negativt. Om markpriserna sjunker försvinner vår säkerhet gentemot banken. Det betyder att vi kan stå där med stora lån men utan något egentligt värde, säger Jonsson till Frihetsnytt.

Lantbrukets ekonomi bygger till stor del på fastighetsvärden. När dessa faller kan lantbrukare hamna i en situation där det blir svårt att låna pengar för att investera i maskiner, djur eller byggnader.

– Historiskt sett har vi aldrig behövt amortera särskilt mycket på byggnader och mark, eftersom värdet alltid har ökat. Det har gjort det möjligt att producera mjölk, kött och spannmål billigare. Börjar nu priset på åkermark sjunka, då blir det tufft för oss i branschen.

Kan ge en öppning för unga lantbrukare

Trots farhågorna kan den här utvecklingen också skapa nya möjligheter.

– För unga som vill in i branschen och som inte har stora lån kan det bli en chans att köpa mark billigare, säger Jonsson.

Men även om marken blir billigare, är det fortfarande dyrt att starta och driva ett jordbruk.

– Det har skett en viss förändring, men ingen avgörande skillnad. Priserna är fortfarande höga.

Vad krävs för att rädda svenskt lantbruk?

Jonsson pekar på två avgörande faktorer för att framtiden ska bli hållbar:

1. Starkare äganderätt – Många lantbrukare upplever att de hindras från att bruka sin mark på grund av miljörestriktioner och regleringar.

– Det händer hela tiden att folk inte får avverka skog för att det blir naturskyddat, eller att mark av andra skäl blir omöjlig att bruka. Vi måste få behålla rätten till vår egen mark, annars blir det ohållbart.

2. Bättre konkurrensvillkor – Svenska lantbrukare måste kunna konkurrera med jordbruk i andra länder.

– Det är ett stort bekymmer att vi har sämre villkor än andra. Samhället måste ta sitt ansvar och ge oss rätt förutsättningar, annars klarar vi det inte.

Den svenska jordbrukssektorn står inför ett vägskäl. Om markpriserna fortsätter att sjunka kan det slå hårt mot de etablerade lantbrukarna – men samtidigt öppna en dörr för nya förmågor.

– Vi har kunnat producera mat tack vare att marken ökat i värde. Börjar den sjunka, då har vi ingenting kvar att luta oss mot, avslutar Jonsson.