Bolsonaros vägran att införa sanktioner mot Ryssland innebär en avsevärd lättnad för världens livsmedelsförsörjning
Brasilien är den fjärde största producenten av livsmedel i världen. Landet är helt självförsörjande på baslivsmedel, och det rankas som världens främsta producent av bananer, kakao, kassava, kaffe, majs, majs, ris, sojabönor och socker. Även om över hälften av landets livsmedelsprodukter konsumeras inhemskt, går också en betydande del till export.
Men Brasilien behöver en stadig tillgång på konstgödsel för att driva sin stora jordbruksindustri. Landets största internationella leverantör av gödselmedel är Ryssland, som står för 44 procent av Brasiliens totala konsumtion varje år.
Sedan kriget i Ukraina började har Brasiliens president Jair Bolsonaro sagt att hans land skulle förbli neutralt. Han träffade Rysslands president Vladimir Putin i Moskva den 16 februari, och vid tillfället uttalade president Bolsonaro: ”Vi är angelägna om att samarbeta med Ryssland på olika områden. Försvar, olja och gas, jordbruk. Brasilien står i solidaritet med Ryssland.”
Som man kan förvänta sig kritiserades detta ryska besök hårt av den amerikanska Biden-regeringen eftersom det ägde rum mitt i västerländska försök att isolera Ryssland ekonomiskt. Bolsonaro backade dock inte.
Västerländska sanktioner får omvänd effekt
Å andra sidan är det också sant att Brasilien fortfarande behöver importera 97 procent av de cirka 10 miljoner ton kalium som det använder för växtodling varje år, vilket gör det till världens största importör. Så den grundläggande frågan är: Hur påverkar sanktionerna mot Ryssland jordbruksindustrin i Brasilien?
Västvärldens ekonomiska sanktioner har utsatt världens livsmedelsförsörjning för en enorm risk. Dessa sanktioner var avsedda att straffa Ryssland för dess invasion av Ukraina, men de utgör en allvarlig fara för världens förmåga att försörja sig själv. Genom att ingå ett avtal med Ryssland har Brasilien potentiellt räddat världen från en katastrofal livsmedelskris.
”Om Brasilien under nästa år skulle minska sin jordbruksproduktion på grund av brist på gödselmedel, skulle det definitivt vara dåliga nyheter för en global livsmedelskris”, säger Joseph Schmidhuber, en ekonom som har studerat de västerländska sanktionernas inverkan på livsmedelsindustrin för FN:s livsmedel och Jordbruksorganisationen.
I denna mening har den brasilianska regeringen nyligen lämnat in ett kritiskt förslag till FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation som utesluter gödselprodukter från alla sanktioner mot Ryssland. Brasiliens jordbruksminister Tereza Cristina Dias har uppmanat länder att hitta en internationell lösning på frågan och noterar att brist på gödselmedel skulle provocera fram ”inflation på livsmedelspriserna och potentiellt undergräva livsmedelsförsörjningen.”
Sammanfattningsvis har den brasilianska regeringen inte bara undvikit en livsmedelskris genom att vägra införa sanktioner mot Ryssland, utan den har också spelat en ledande roll i att söka internationella lösningar på en framväxande livsmedelskris som i det värsta scenariot, kan innebära att miljontals människor drabbas av omfattande svältkatastrofer. Med tanke på detta borde hela världen hoppas att president Jair Bolsonaro blir omvald av brasilianarna i det kommande presidentvalet i oktober i år.
