Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Att lära oss ”jämlikt olika” är mer rättvist, hävdar Li Sam Björk.
Vi lär oss naturligt på olika sätt, men skolan tvingar oss till endast ett ”naivt akademiskt” sätt att anpassa oss för att få betyg. En skolplan ämnad för skolan självt som egentligen inte har med kunskap att göra.
Joseph Schumpeter, som myntade begreppet ”kreativ förstörelse” 1942, var inte dum… men tänkte han sin tanke riktigt fullt ut? Kunskap som sådan är inte bara att ”komma ihåg” vad skolan förmedlat, utan att också kunna utnyttja det man lärt sig till fördel för både oss själva och samhället i stort. Skatteinvesteringar borde betala för kunskap som praktiskt sett också genererar ett mervärde i rena pengar tillbaks till skattebetalarna i form av pension.
Beträffande kunskap är vi odiskutabelt olika
Alla kan inte lära sig på ett och samma sätt eftersom våra förutsättningar är olika. Av egen erfarenhet, som en något överårig universitetsstuderande i statsvetenskap, så är livserfarenhet och kreativ insikt om det som i verkligheten fungerar, ett slags tabu som inte generar några betyg om man räcker upp handen. Även om jag inte gav upp efter två terminer när Coronapandemin gjorde sitt intåg, så lärde jag mig tillräckligt om vad slags kunskaper, och i viss mån underkastelse, som skolan kräver för godkänt betyg.
Min väg till högre utbildning
Men i ärlighetens namn så ska jag också erkänna att några av de lärare jag haft och träffat på under den här perioden förtjänar min allra högsta respekt. På grund av min ordblindhet så hade jag inte ens varit i närheten av att få studera på universitet förut. Men samtidigt har det alltid intresserat mig vad dom håller på med där på universiteten. Så envist arbetade jag mig upp via Komvux för att sedan anmäla mig till en kurs i statsvetenskap, och efter det skulle jag utbilda mig för att lära ännu mer på en ännu högre nivå än jag någonsin varit i närheten av förut. Komvux i sig var en ögonöppnare som jag tror alla med ett egenföretagande i grunden borde pröva på.
Jag förstår nu vad som menas med ”Kreativ förstörelse”
Det vi lär oss på universitet är på alla sätt teoretisk historia. Schumpeter är på sätt och vis också historia, men det finns en poäng i hans ”kreativ förstörelse” som gäller än idag. När genusvetenskapen oifrågasatt gjorde sin entré i universitetsvärlden, så var det politiskt sett tvingande och hade ingenting som helst med kunskap att göra. Alla fakulteter skulle jämställt kvoteras med lika mycket män som kvinnor, …förutom den Genusvetenskapliga fakulteten på Stockholms Universitet, som 2019 enbart bestod av kvinnor. Deras uppgift, som det visade sig, var att påtvinga studerande feministisk propaganda för att få godkänt, … en typ RFSL/Feministisk ”Genuscertifiering” av lärosäten och betyg kan man säga.
Ifrågasättande har ingen plats på lärosätena
Alla vi, oberoende av handikapp, har en inneboende kunskap redan från födelsen, så kallat ”sunt förnuft”. Något som mina universitetsstudier lärde mig var att man tvingas anpassa sig, även om skolan har fel, för att få betyg. Att konfrontera en del obligatoriska föreläsningar, som jag uppfattade som ren feministisk propaganda, med svåra frågor, var minst sagt inte uppskattat av föreläsaren.
Om våra universitet ska vara värda någonting i framtiden, måste reell kunskap vara vägledande. Det jag menar är att våra barn, för deras och vår framtid kräver det. Vi lär oss olika, vilket skolan också måste lära sig förstå. Alla barn kan lära sig på sätt som passar dem. Våra barns olika talanger ska skolan ta tillvara på och utveckla, inte ”kreativ-förstöra” för att ge utrymme för enfaldig, korrupt och feministisk hjärntvätt att diktera vad vi tillåts få kunna och veta. Sunt förnuft vet bättre, så låt oss demonstrera det nu i valet den 11 september.
Skribent: Li Sam Björk
