ICA anmäls för kartellbildning

Svenska Dagbladet skriver i en artikeln om matgiganten ICA:s enorma vinster och ökade marginaler. Det är techentreprenören Jens Nylander som kartlagt ICA:s ekonomi och upptäckt en misstänkt kartellbildning.
Jens Nylander. Foto: Twitter/@nylanderjens

De stora matjättarna som vi har i Sverige är ICA, Coop och Axfood. ICA står för 53 procent av marknaden men är inte så pigg på att berätta hur stora marginalerna är. Därför ville techentreprenören Jens Nylander försöka ta reda på det. Han samlade alla ICA:s siffror i ett egenutvecklat analysverktyg vid namn Ormeo, och fann sex miljarder i dolda utdelningar, ökade marginaler och tecken på att priser styrs centralt.

Goda marginaler

Av de 1 272 ICA-handlarnas cirka 13 000 årsredovisningarna under 10 år, kunde man utläsa att marginalerna har förbättrats över tid och att majoriteten av handlarna har en rörelsemarginal som ligger över branschsnittet. Dessutom har ICA-handlarna delat ut 21 miljarder kronor sedan 2015, varav 6 miljarder är extrautdelningar skriver SvD.

– De genomsnittliga marginalerna har ökat år för år i samtliga Icas fyra olika butiksprofiler, alltså Maxi, Kvantum, Supermarket och Nära, säger Jens Nylander.

Mer än hälften av alla ICA-handlare har en rörelsemarginal på över 4 procent vilket är mer än SCB:s genomsnittssiffra för hela branschen som ligger på 3,3 procent. 369 butiker har en marginal på över 5 procent. År 2017 ökade rörelsemarginalerna kraftigt i samtliga av de fyra butikskoncepten, berättar Nylander, som inte håller med om att livsmedelsbranschen är en lågmarginalbransch.

– Vissa butiker fördubblar sin marginal från 2017 till 2021. Helt galet, säger Jens.

Handlarna behåller de höga påslagen

Siffrorna speglar i huvudsak utvecklingen fram till år 2021, alltså innan matpriserna rusade med 20 procent. Men ICA har fått kritik från både producenter och leverantörer att handlarna själva ser till att inte drabbas lika hårt av inflationen, utan behåller sina marginaler.

– Ica har över 50 procent i påslag på mina varor, säger en leverantör av bröd till SvD. Det är i butiksledet som marginalerna är som störst. Och de är skyhöga på bröd.

För de 14 bolag som hittills lämnat in bokslut syns dock inga tecken på någon anmärkningsvärd försämring, enligt Nylander. Endast en butik hade gått ner från 24 procent till 18 procent i bruttomarginal.

Extrautdelningar och kartellbildning

Jens Nylander har även upptäckt att vissa handlare bara gör extrautdelningar efter bolagsstämman och inga eller små ordinarie utdelningar. Detta gör att de inte märks vid sökningar på Alla bolag och liknande tjänster.

Vidare noterade Jens Nylander att prisnivåerna skiljer sig stort mellan olika geografiska områden. Däremot håller butiker inom samma område samma nivå. Ett spagetti från Barilla kan kosta 19,95 kronor i en butik och 31,80 kronor i en annan, fast det köps in från samma ICA-grossist. Exempelvis betalar ICA Maxi-kunder i Hässleholm 15 procent mer än de i Motala.

Detta fick Nylander att göra en anmälan om misstänkt kartellbildning till Konkurrensverket, som har bjudit in honom till ett möte under nästa vecka.

Nylander upptäckte även tecken på är att prissättningen i butikerna styrs centralt om handlaren ger sitt godkännande till det.

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter