Inskränkande lag, en av åtgärderna mot brottslighet

Regeringen presenterade ett åtgärdsprogram mot brottsligheten under Folk och Försvars rikskonferens. En punkt i programmet var övervägandet av ett lagförslag som innebär förbud mot medlemskap i vissa organisationer.

Under Folk och Försvars rikskonferens höll justitieminister Gunnar Strömmer ett framförande där han redogjorde för regeringens åtgärdsprogram att ta fram en ny nationell strategi för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Ett nytt råd kommer att inrättas i justitiedepartementet, där justitieministern och cheferna för de centrala brottsbekämpande myndigheterna kommer att ingå. En annan av åtgärderna är att polisen kommer att få ett uppdrag att öka sin operativa förmåga, rapporterar Svenska Dagbladet.

Särskilt fokus kommer att läggas på effektivisering av den nationella operativa avdelningen (NOA), och av polisens nationella forensiska centrum (NFC), framförde Justitieministern.

Även förslag om inrättandet av lokalt avgränsade visitationszoner ingick i programmet. Redan det ett kontroversiellt förslag, som mötte invändningar från den socialdemokratiska oppositionen.

En möjligen ännu mer anmärkningsvärd punkt i åtgärdsprogrammet är att regeringen vill se över en lag som förbjuder deltagande i kriminella gäng. Detta har nu alltså tillkännagivits av regeringen genom Justitieministern.

Lag mot deltagande i kriminell organisation

Hur regeringen tänker sig att en kriminell organisation ska definieras redogjorde justitieministern inte för. Man har så här långt alltså förbigått debatten om huruvida en viss myndighet ska bestämma om en organisation är kriminell, eller om man vill försöka definiera saken objektivt i en lagtext.

Det första upplägget skulle innebära att politiskt tillsatta tjänstemän får avgöra vad som är en kriminell organisation. Det senare upplägget innebär att frågan lämnas över till domstolarna. Ur ett maktfördelningsperspektiv skulle detta innebära ett ödesval.

Att objektivt definiera vad som utgör en kriminell organisation och omsätta detta i en välfungerande lagtext kan komma att visa sig svårt. I den utsträckning en sådan lag kan fungera, skulle flera aspekter av upplägget innebära ödesval för Sverige.

Lagtexten måste svara på frågan: Vad gör en organisation kriminell, objektivt sett?

Den rådande situationen driver planerna på lagförslaget

Justitieministerns framförande inleddes med ett tal om det han kallade för ”hoten inifrån”, såsom den organiserade brottsligheten. Han tog upp det rekordhöga antalet dödsskjutningar under 2022.

Vidare inskärpte justitieministern att de grövsta brottsliga individerna bör benämnas som inhemska terrorister. Han pekade också ut problem med politisk och religiös radikalisering, våldsbejakande extremism och hotet mot judar.

Det var tydligt under justitieministerns framförande att det drivande bakom lagförslaget är den situation som uppstått i Sverige sedan början av nittiotalet.

”Vi måste få till en helt annan samlad systemkraft för att trycka tillbaka de kriminella gängen”, sade Justitieministern enligt SVT.

Detta innebär att regeringen har tillkännagivit att Sverige befinner sig i en situation där grundlagsförändrande lagförslag övervägs, som en följd av en havererad politik.

En sådan situation kan visa sig vara ödesmättad. Neutrala och korrekt utförda analyser är en ödesfråga när avgörande val ska beslutas om.

Det är allvarligt när analysen av vad som har lett fram till denna situation troligen är en av vår samtids mest polariserande frågor.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar