Intervju med Hans Blix: ”Tyst om DCA”

Frihetsnytt har intervjuat Hans Blix, tidigare utrikesminister och veteran inom FN. Diskussionen handlade om Ulf Kristerssons uttalande om kärnvapen på svensk mark, samt de faror som ”försvarsavtalet”, DCA, med USA innebär. Blix bedömer situationen som oroande.
Amerikanska pansarfordon i Irak 2003. Foto: Wikipedia/ Ahmed1251985/ CC BY-SA 3.0 DEED
Amerikanskt pansarfordon i Irak 2003. Foto: Wikipedia/ Ahmed1251985/ CC BY-SA 3.0 DEED

Frihetsnytt har i flera artiklar uppmärksammat de risker som det så kallade ”försvarsavtalet” med USA, DCA (Defense Cooperation Agreement), innebär för Sverige. Inte minst har risken för kärnvapen på svensk mark oroat många. Under måndagen rapporterade Frihetsnytt om statsminister Ulf Kristerssons uttalande att kärnvapen kan placeras i Sverige i händelse av krig.

Frihetsnytt har därför kontaktat FN-veteranen Hans Blix, som utgjort en viktig röst för fred och mot upprustning. Han var generaldirektör för Internationella atomenergiorganet (IAEA) 1981–1997, som bland annat övervakar tillgången till kärnvapen. Han kunde bevisa att USA ljög om de påstådda massförstörelsevapen som ledde till invasionen av Irak 2003. Blix var även utrikesminister 1978–79.

Reagerar på uttalande

Blix är inte förvånad över uttalandet från Kristersson om kärnvapnen. Han reagerar dock desto starkare på ett annat uttalande som Kristersson gjorde i intervjun med Sveriges Radio.

Bedömningen att det inte finns några avsikter, varken från USA:s eller Natos sida, att placera ut kärnvapen i fredstid, den är nog riktig. Det är bara ett fåtal europeiska stater, Italien och Tyskland, som har det. Så i fredstid är nog risken inte särskilt stor, däremot sa han att man inte kan utesluta det i krigstid. Det har inte Norge och Danmark gjort när de gick med i Nato.

Det som jag har fäst mig mer vid en annan sak som Kristersson sa, nämligen att om Ukraina hade varit med i Nato, då hade den ryska invasionen inte ägt rum. Det tror jag är riktigt, men det finns en följdsats av det och det är att de baltiska staterna inte riskerar en rysk invasion efter att ha gått med i Nato.

Kritik mot Natomedlemskapet

Vladimir Putin. Foto: Wikipedia/ http://www.kremlin.ru/ CC BY 4.0 DEED
Vladimir Putin. Foto: Wikipedia/ http://www.kremlin.ru/ CC BY 4.0 DEED

Jag har själv varit kritisk till medlemskapet i Nato. Det är dock viktigt att skilja på medlemskapet och upprättandet av Natoinstallationer och Natopersonal. Putin gjorde den skillnaden. Han blev tillfrågad hur han såg på den svenska anslutningen till Nato. På detta svarade han att ”det är inte så märkvärdigt, utan hänger mer på om man följer upp det med installationer och trupper”.

Jag drar samma slutsats som Kristersson att Natomedlemskapet utesluter ett ryskt anfall, därför att de vet att om de angriper ett Natoland så har de passerat en röd linje och det blir ett storkrig. Det borde leda till slutsatsen att man måste vara försiktig efter anslutningen till Nato och inte ha en massa installationer.

Det som oroar mig nu är att Sverige håller på att sluta ett avtal med USA om att upplåta 17 militärbaser. Det kommer att öka en västlig försvarskapacitet, men det ökar också spänningen och risken för incidenter.

Hur tror du att allmänhetens uppfattning påverkas av detta? Både informationen om kärnvapen, men även de ökade spänningarna?

Jag tror folk i allmänhet är mer engagerade för den otäcka risken av kärnvapen skulle kunna finnas på svenskt territorium. För egen del är jag mer upptagen av en ängslan för ökade spänningar i Östersjöområdet. Jag häpnar över att det inte förs någon offentlig diskussion om det här basavtalet. Jag har uttalat mig i intervjuer i Aftonbladet och Göteborgs-Posten om detta.

Det är en slags radiotystnad över detta. Den dök inte upp i partiledardebatten förra söndagen. Det var bara en mening som handlade om det. Det är häpnadsväckande. Borde inte det här underkastas en folkomröstning?

Man borde kunna förvänta sig att de opinionsledande grupperna, partierna, skulle reagera. Jag är förvånad över detta. Det verkar vara en slags uppgörelse. Det jag har sett av remissvaren är att de varit väldigt kritiska. Men de har mest fokuserat på jurisdiktion och immunitet mot svensk lagstiftning.

Jag tycker att den allvarliga sidan egentligen är den säkerhetspolitiska sidan. Den bedöms bara av militärerna. Man har inte talat om den psykologiska effekten av detta. Det kännetecknar även anslutningen till Nato. Ett krigshot består av två delar: kapacitet från en granne och dels viljan. Det är mycket lättare att beräkna kapaciteten, räkna flygplan och stridsvagnar. Det går även att räkna ut hur man kan använda dem.

Att bedöma viljan är däremot mycket svårare. Då måste man försöka begripa vad som skulle kunna leda ryssarna till ett visst agerande, vilket jag inte tycker att man gör.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

2 KOMMENTARER

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter