Ayatollah Ali Khamenei medger att kapningarna av tankfartygen var ett svar på Greklands roll i USA:s och Israels större konflikt med Iran
Irans högsta ledare Ayatollah Ali Khamenei erkände i lördags att Iran tog olja från två grekiska tankfartyg i Persiska viken. Konfiskeringarna var en hämndaktion för Greklands roll i USA:s beslag av råolja från ett ryskflaggat tankfartyg samma vecka i Medelhavet.
”De stjäl iransk olja utanför den grekiska kusten, sedan reagerar våra modiga män som inte fruktar döden och beslagtog fiendens oljetanker”, sa Khamenei under ett 80-minuters tal på lördagen. ”Men de använder sitt medieimperium och omfattande propaganda för att anklaga Iran för piratverksamhet. Men vem är piraten? Ni stal vår olja, vi tog tillbaka den från er. Att ta tillbaka en stulen egendom kallas inte att stjäla”, tillade han.
Kärnkraftsavtalet
Beslagen ökade spänningarna mellan Iran och västvärlden som redan puttrade över Irans överträdelser av kärnkraftsavtalet från 2015. Teheran har anrikat mer uran, närmare kärnvapennivåer än någonsin tidigare, vilket har skapat oro i Israel och dess allierade i västvärlden för att förhandlare inte kommer att hitta en väg tillbaka till överenskommelsen och ökar risken för ett vidare krig.
Samtalen i Wien om kärnkraftsavtalet har avstannat sedan april. Sedan dess har Iran kört avancerade centrifuger och har ett snabbt växande lager av anrikat uran. Icke-spridningsexperter varnar för att Iran har berikat tillräckligt med upp till 60 procent renhet – ett kort tekniskt steg från vapennivåer på 90 procent och varnar nu för att Iran skulle kunna tillverka ett kärnvapen inom tre månader om man så vill.
Iran insisterar på att dess program är för fredliga syften, även om FN-experter och den israeliska underrättelsetjänsten Mossad säger att Iran har haft ett organiserat militärt kärnkraftsprogram sedan 2003.
Konflikten om Persiska viken
Irans beslagtagande av tankfartygen var den senaste i en rad kapningar och explosioner för att få till en blockad över Hormuzsundet, Persiska vikens smala mynning, genom vilken en femtedel av all olja på världsmarknaden passerar. Incidenterna började efter att dåvarande president Donald Trump ensidigt dragit tillbaka USA från kärnkraftsavtalet, som fick Teheran att drastiskt begränsa sin anrikning av uran i utbyte mot att de ekonomiska sanktionerna hävdes.
Den amerikanska flottan anklagade Iran för en serie minsprängningar av fartyg som skadade tankfartyg 2019, såväl som för en dödlig drönarattack på en israelisk-kopplad oljetanker som dödade två europeiska besättningsmedlemmar 2021. Iranska kapare stormade också och fångade kort en Panamaflaggad asfalttanker utanför Förenade Arabemiraten förra året och beslagtog och höll kort en vietnamesisk tanker i november.
Teheran förnekar att de utfört attackerna men ett bredare skuggkrig mellan Iran och väst har utspelat sig i regionens vatten. Tankfartygsbeslag har varit en del av det sedan 2019, då Iran beslagtog den brittiskflaggade Stena Impero efter att Storbritannien kvarhöll en iransk oljetanker utanför Gibraltar. Iran släppte tankfartyget flera månader senare eftersom London också släppte det iranska fartyget.
Samhällsomstörtning
Khamenei, som har sista ordet i alla statliga frågor, anklagade i sitt tal i lördags också USA för att stödja den samhällsomstörtande verksamheten i Iran som utlösts av prishöjningar och nedskärningar av subventioner från regeringens sida. Lärare i Iran har under flera veckor demonstrerat för bättre löner och arbetsvillkor.
Khamenei kritiserade vad han kallade den decennier långa amerikanska oppositionen mot Iran och sa att Washington understödjer protester som destabiliserar landet och förstör den nationella sammanhållningen. Khamenei hävdade även att Irans fiender försöker ställa iranska medborgare i konflikt mot varandra och mot staten genom psykologisk krigföring, internetpropaganda och ekonomiskt stöd till subversiva grupper.
