Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Izabella Jarvandi: Ungdomar – vad hindrar er från att kliva fram ur skuggan?
Finns det någon klyscha som är så klyschig som uttrycken “var dig själv” och “det kommer alltid att finnas människor som klagar, oavsett vad du gör”? Detta samtidigt som det finns få saker som är så tabu i Sverige som att vara just den man är.
För några månader sedan vill jag minnas försvarsmaktens reklamskyltar som hängde i Stockholms tunnelbanor. “Rätten att vara vem du vill”, stod det på den en av dem… Förutom när kända profiler uttrycker sig om hur problematiskt det är med vita mäns blotta existens. “Rätten att säga vad man vill”, stod det på en annan… Förutom när man blir av med jobbet eller åtalas för hets mot folkgrupp då man kritiserar invandring. “Rätten att älska vem man vill”, sas det att man hade… Förutom sitt eget folk för det finns inte ens.
Listan på saker man hade rätt till, på papper, men som man inte har rätt till varken socialt eller ens juridiskt alla gånger, fortsatte. Samtidigt blir den frihetliga och nationella rörelsen, som på riktigt står för alla dessa ting, allt större. Allt fler äldre människor läser alternativa medier och vågar träda fram, ut ur garderoberna. Den unga generationen däremot? Den ser man också alltmer av – men inte tillräckligt, vill jag mena. Det kan omöjligen vara så att det inte finns fler ungdomar bland alla dissidenter som nu börjar vakna till liv. Därför vill jag dra mitt strå till stacken genom att motivera alla till handling.
Själv var jag bara 15 år gammal när jag trädde fram i ljuset och det är det mest fantastiska jag någonsin gjort. Ett liv där man vågar vara stark, själv såväl som tillsammans med andra, har på alla sätt överträffat ett liv där man är skrämd till tystnad. Det går nämligen bortom stora politiska förändringar, ända hem till den egna självbilden – här kan man tala om att våga vara sig själv. Vad vore mina tidigare relationer jämfört med de öppna och ärliga jag har idag? Vad vore förlusten av ett jobb jämfört med förlusten av ett land? Vem vore jag om jag inte fick värdera det jag älskar?
Någonstans handlar frågan i dagsläget, då vi ändå har möjlighet att utöva en del friheter, mer om vad du väljer att ta dig rätten till. Genom att tänka på så vis har jag kommit fram till att jag egentligen vandrar på den enkla vägen framåt. Jag vandrar på vägen där man inte behöver internalisera sin ilska och sorg när man själv och andra far illa på grund av rådande omständigheter i samhället. Den som alltid väljer att vara öppen och söka efter sanningen kommer ingen kunna attackera med annat än lögner. Om lögner och falska anklagelser är vad ni räds, kan jag lova att den framtid vi står inför kommer att vara än mörkare.
Så, kära ungdomar – vad hindrar er från att kliva fram ur skuggan? Vad hindrar oss från att vara med och skapa i denna värld av unga och fräscha trender och låta de ljusa, skärpta bilderna på Instagram spegla vår bild av världen? Den som har rätt måste kunna argumentera för och marknadsföra sina idéer och kan man inte det, kanske man bör utvärdera om man verkligen har rätt. För att nämna ännu en klyschig men ack så viktig fråga: Var vill du kunna säga att du stod när dina barn och barnbarn läser om historien?
