söndag, 27 november

Kalabalik i riksdagen – Frihetsnytt rätar ut frågetecknen

Ministrar och partiledare har under de senaste dagarna förnedrat varandra offentligt till väljarnas förtjusning. Frihetsnytt förklarar bakgrunden till regeringskrisen och utser bataljens vinnare.

Den pågående regeringskrisen bör ses mot bakgrund av Sveriges geopolitiska läge, som på grund av oss själva är under snabb utveckling till det sämre. Nyligen kastades Sveriges 200-åriga neutralitet överbord till glädje för Ryssland och USA, som nu inbjuds att nyttja Sverige, ett väl tilltaget landområde utom strålningsavstånd, för ömsesidig utväxling av massförstörelsevapen – med minimal risk för sina egna befolkningscentra. Det folkliga missnöjet mot detta globalistknep förväntas växa i takt med att väljarna ges tid att överväga medlemsskapets för- och nackdelar. Natolojala politiker fruktar därför en motreaktion och torde ha nytta av att debatten i detta känsliga skede avleds, till vad som helst. Detta är förmodligen den huvudsakliga bakgrunden till de senaste dagarnas simpla, men onekligen underhållande, politiska cirkus.

Viktigaste aktörer

  1. Magdalena Andersson, agent för WEF och YGL samt svensk statsminister och Morgan Johansson, inkompetent justitieminister. Båda ingår i det svenska karriärnätverket Socialdemokraterna. Johansson är för närvarande trängd dels av en misstroendeomröstning som utropats av SD och dels av Turkiets president, som gärna vill se honom röjd ur vägen pga misstänkt kurdvänlighet.
  2. Jimmie Åkesson, letargisk partiledare för Sverigedemokraterna, som till allas förvåning tog ett initiativ i riksdagen och plötsligt begärde misstroendevotering mot justitieministern. Detta initiativ var tänkt att stöttas av partierna SD, L, M och KD, en konstellation skulle ha fått riksdagsmajoritet – förutsatt att man kunde räkna med rösten från en kurdisk kvinna, Amine Kakababeh, nyss utkastad ur vänsterpartiet efter påtryckningar från muslimer.
Amineh Kakabaveh, dåvarande V, numera partifri, och Jimmie Åkesson, partiledare för Sverigedemokraterna. Foto Wikipedia

Misstroende eller vantroende – spelat kan börja

Efter polisens misslyckade bekämpning av de muslimska påskkravallerna, som utlöstes av koranbrännaren Rasmus Paludan (se intervju här) begärde Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson misstroendevotum mot justitieministern.

Statsminister Magdalena Andersson (S/WEF) förklarade den 2/6 att hennes regering skulle avgå om misstroendeförklaringen mot justitieministern får majoritet. Två dagar senare förklarar hon tvärtom att ministern kan avsättas, på villkor att ett av de vantrogna partierna, KD, avstår från att stödja liknande omröstningar ”fram till valet”.

Ur globalistsynpunkt är det enda intressanta just nu att inte äventyra den förestående Nato-anslutningen. Den turkiske presidenten Erdogan utnyttjar nu sin vetorätt i Nato för att förhandla fram begränsningar i svenska statens stöd till kurdisk självständighetskamp i Turkiet och Irak. Om riksdagpartierna (SD, L, M och KD) fortfar med sitt veto mot justitieministern, och får hjälp Kakabaveh, skulle detta innebära att Sverigekurdernas prestige ökar. Detta i sin tur får Natogängarpartierna L, M och KD att oroa sig för turken ska bli arg och fördröja Natonanslutningen – i värsta fall så länge att det svenska Natomotståndet hinner vakna till liv. I detta läge kom partierna i förra veckan överens om en ”deal”: S går med på att den inkompetente ministern avgår. I gengäld går KD med på att avstå från att stödja ytterligare misstroende-initiativ. Kurdkvinnan i riksdagen får gå och sätta sig i sin bänk igen, kurderna i Irak får nöja sig med den hjälp de får från USA och, sist men inte minst, Sverige får Natomedlemsskapet undertecknat innan väljarna inser sitt misstag.

M dubbelt förnedrat

För fullständighetens skull måste även Ulf Kristersson nämnas. Detta är en liten och buteljaxlad man som tjänstgör som partiledare för Natogängar-partiet Moderaterna. Kristersson blev i lördags förnedrad av sin partiledarkollega Magdalena Andersson genom att nobbas från att följa med på en guidad visning av ett amerikanskt krigsfartyg på besök i Stockholm. Efter denna snubba behövde Kristersson stöd av medierna. Expressen rusade till undsättning och gjorde ett försök att föra fram Kristersson som betydelsefull genom att ge honom frågan ifall även M gjort samma utfästelse till S som KD gjort, nämligen att avstå från att stödja framtida misstroendeomröstningar. Svaret var förstås nej eftersom ingen överhuvud taget hade frågat M om detta. Reportern avstod klädsamt från följdfrågan – vilken betydelse ett sådant åtagande från M:s sida överhuvudtaget skulle kunna ha. Kristersson och hans parti kan ju ändå inte med sina få mandat åstadkomma någon misstroendeförklaring utan stöd av KD, som förbundit sig att inte delta.

Nato vinnare – kurder och muslimer förlorare

För väljarfridens skull kommer den flickaktige justitieministern förmodligen att ersättas av någon äldre socialdemokratisk fackföreningsman, med den pondus som behövs för att vid nästa korankravall kommendera en ordentlig kravallpolischock och i bästa fall eldöppnande. Muslimerna, som säkert är nöjda med Morgan Johansson, är därmed bortfintade. Även kurderna kan känna sig bortmanövrerade – och Nato inmanövrerat.

Bedömare menar att händelsernas utveckling är måttligt överraskande i en riksdagsförsamling där de manliga partiledarna är veritabla snöpingar och den ena av de två kvinnliga partiledare som leder riksdagsverksamheten är en beundrarinna av George Soros och den andra en beundrarinna av Klaus Schwab.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

Liknande artiklar