Xi Jinping avvisar definitionen att Taiwansundet är ”internationellt vatten” i ett försök att hålla Natos krigsfartyg borta
USA:s Biden-administration gav under förra veckan sitt stöd till Taiwans påstående att sundet som skiljer ön från det kinesiska fastlandet är en internationell vattenväg, vilket utgör ytterligare en markering som ignorerar Pekings anspråk på att utöva suveränitet över den strategiska passagen.
Efter omfattande internationell spekulation och ryktesspridning bekräftade den kinesiska statsledningen sitt svar genom att utfärda ett eget uttalande och en egen definition och slog tillbaka att sundet inte är ”internationellt vatten” – vilket sätter gränser för hur militärfartyg från främmande makt får förflytta sig genom sundet – och bekräftar ytterligare att det utgör fastlandets exklusiva ekonomiska zon.
Bloomberg rapporterar på måndagen att Biden-administrationens tjänstemän är allt mer oroade över att hållningen kan resultera i tätare utmaningar till sjöss för den demokratiskt styrda ön, enligt personer som är bekanta med saken.
Kinesiska tjänstemän har gjort sådana kommentarer upprepade gånger i möten med amerikanska motsvarigheter under de senaste månaderna. Rapporten understryker att detta markerar en eskalering, med tanke på den internationella rättsliga statusen för passagen inte tidigare var i centrum för debatten som den är nu.
Medan Kina regelbundet protesterar mot amerikanska militära rörelser i Taiwansundet, var vattnets juridiska status tidigare inte en vanlig diskussionspunkt i möten med amerikanska tjänstemän.
Washington uppges vara oroade över tidpunkten, inte bara med tanke på det pågående framgångarna för ryska de ryska styrkorna i Ukraina, som Peking har vägrat att direkt fördöma, utan särskilt för att för en vecka sedan har Kinas president Xi Jinping undertecknat en order som i grunden utökar de villkor under vilka kinesiska trupper kan sättas in.
Ordern införde rättsliga ramar för att placera ut trupper i ”icke-krigsrelaterade militära aktioner” som trädde i kraft på onsdagen, enligt Kinas statskontrollerade medier. Det kan få betydande återverkningar för spänningar med USA och Washington allierade som Australien eller Japan på platser som Sydkinesiska sjön och Taiwansundet, med tanke på att ordern luckrar upp villkoren under vilka det är möjligt att inleda ”andra militära operationer än krig” som involverar operationer som inte uttryckligen involverar direkt konflikt eller strid.
Beroende på hur långt president Xi och hans politbyrå vill pressa sin definition kan det mest extrema scenariot innebära att den kinesiska krigsmakten stänger sundet utan att kalla det för en krigshandling. Detta betyder ytterligare att Xi antyder att han skulle kunna använda sin flotta för att börja genomdriva den nyligen formulerade ståndpunkten att Taiwansundet inte är ”internationellt vatten” – hur vag den kinesiska ståndpunkten än förblir.
