Kinas cybermyndighet har lagt fram förslag på nya regler – alla kommentarer på kinesiska sociala plattformar måste granskas innan de publiceras
Den kinesiska cybermyndigheten har nu presenterat ett utkast till uppdaterade förhållningsregler som säger att alla kommentarer online behöver förhandsgranskas innan de publiceras. De nya ändringarna påverkar bestämmelserna om hantering av regimens ökända ”Internet Post Comments Services”, en förordning som först trädde i kraft 2017. Nu, fem år senare vill Cyberspace Administration uppdatera det. Jeremy Daum, senior stipendiat vid Yale Law Schools Paul Tsai China Center, förklarar:
– De föreslagna ändringarna uppdaterar i första hand den nuvarande versionen av kommentarsreglerna för att anpassa dem till språket och policyerna för nyare myndigheter, såsom nya lagar om skydd av personlig information, datasäkerhet och allmänna innehållsbestämmelser.
Bestämmelserna täcker många typer av kommentarer, inklusive allt från foruminlägg, svar, meddelanden som lämnas på offentliga plattformar och ”bullet chats” – ett innovativt sätt som videoplattformar i Kina använder för att visa kommentarer i realtid på toppen av en video. Alla format, inklusive texter, symboler, GIF, bilder, ljud och videor, faller under denna förordning. Eric Liu, som arbetat som censor för Weibo som nu forskar om kinesisk censur på China Digital Times uppger att:
– Det finns ett behov av en fristående förordning om kommentarer eftersom det stora antalet gör dem svåra att censurera lika noggrant som annat innehåll, som artiklar eller videor … En sak som alla i censurbranschen vet är att ingen uppmärksammar svaren och bullet chatten. De modereras slarvigt, med minimal ansträngning.
Men nyligen har det förekommit flera obekväma fall där kommentarer under statliga Weibo-konton uttryckte regimkritik, påpekade politbyråns lögner eller förkastade den officiella berättelsen. Det kan vara det som har föranlett de föreslagna uppdateringarna.
Kinas sociala medieplattformar är för närvarande i frontlinjen av censurarbete, och tar ofta aktivt bort inlägg innan politbyråns granskare och andra användare ens kan se dem. ByteDance, företaget bakom TikTok, sysselsätter känt tusentals innehållsgranskare, som utgör det största antalet anställda på företaget. Andra företag lägger ut uppdraget på ”censur-för-hyra”-företag, inklusive ett som ägs av kommunistpartiets nyhetsbyrå ”People’s Daily”. Plattformarna straffas ofta för att ha släppt saker.
Kina förfinar ständigt sin kontroll över sociala medier, åtgärdar kryphål och inför nya restriktioner. Men vagheten i de senaste revideringarna får folk att oroa sig för att politbyrån kan ignorera praktiska utmaningar.
Till exempel, om den nya regeln om krav på förhandsgranskning ska tillämpas strikt – vilket skulle kräva att man läser miljarder offentliga meddelanden som publiceras av kinesiska användare varje dag – kommer det att tvinga plattformarna att dramatiskt öka antalet personer de anställer för att utöva censuren. Den knepiga frågan är att ingen vet om Kinas politbyrå, som är ökänd för sina stränga inskränkningar av mänskliga rättigheter, har för avsikt att verkställa detta omedelbart.
