Klimatpolitik som verktyg och ett jätteklipp för Preem

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte FrihetsNytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
De senaste decenniernas klimatpolitik har eskalerat i form av att skrämma folk till att göra vissa saker som staten vill. Många ifrågasätter inte vad den så fruktade koldioxiden faktiskt gör. Men i Sverige ska vi kompensera för resten av världens eventuella brister i koldioxidhanteringen.

Miljö och klimat bryr sig inte särskilt mycket om politik. Mycket av det sköter naturen själv. Klimatet, alltså fysiska förhållanden som luftfuktighet, nederbördsmängder eller vindstyrka går i cykler. Vissa cykler pågår i hundratals år, andra något decennium. Miljön, alltså det system som klimatet uppstår ur, berggrund, luft, vatten och jord är inte lika föränderligt utan ser ungefär likadant ut som för miljontals år sedan.

Perfekt att skrämmas och ge dåligt samvete med

Klimatet, eller klimatfrågan, är den term som politiken vill att vi skall bry oss lite extra om. Häri kan du som överhet skrämma dina åhörare till lydnad. Eftersom mätbara värden finns att framhålla så är det tämligen enkelt att förorda “klimatförändringar” då skiftningar i väderleken förekommer dagligen. Hundratusentals anställda sitter dygnet runt, världen över, och tar fram siffror som överheten vill visa sina medborgare. Temperaturväxlingar, postmodernt kallat “växthuseffekten” är den utsago som har bäst träffsäkerhet i att tillverka dåligt samvete.

Allra mest utskälld är koldioxiden, en färglös gas som är nödvändig för alla biologiska funktioner och jordens växtlighet. Vid förbränning av höga halter fossila bränslen, exempelvis kol, olja och gas frigörs onödigt mycket koldioxid till atmosfären och skapar en global uppvärmning. Vad överhetens lakejer sällan eller aldrig nämner är att om inte det vore för koldioxiden skulle jordens medeltemperatur varit 30 grader lägre. Så den stackars koldioxiden har blivit en politisk slagpåse, fastän den egentligen mest vill väl. För du vet väl att när du dricker bubbelvatten, så dricker du vattensatt koldioxid? De små bubblorna som kittlar så gott i näsan.

För mycket folk på jorden

Atmosfären är beroende av en jämn och stadig mängd koldioxid för att kunna skapa en god grogrund för jordens alla växter. Detta skulle man kunna kalla ett gigantiskt växthus där koldioxiden hjälper luftfuktighet, temperatur och vindstyrka till gynnsamma proportioner för all växtlighet. Det är också här överheten trycker in “växthuseffekten” i systemet. När atmosfären inte klarar att ta hand om överbliven koldioxid stiger temperaturen något. Det är inte negativt i sig att frigöra koldioxid vid förbränning av fossila bränslen, utan mängden bränslen som eldas. Det är mängden människor som eldar som har negativ inverkan på atmosfären, inte bränslet i sig.

Men det vågar överheten inte röra vid, att jorden är kraftigt överbefolkad och att kulmen för vad som är en sund population för länge sedan överstigits. För här har man nya slagord, ni vet, varje människas rätt att leva, utvecklas och bo bra. Då behövs energi, ekonomi och livsmedel. Så uppenbarligen är det för överheten tillåtet att elda fossila bränslen om det görs för en god sak. Bara det inte görs i Sverige, för vi skall ju rädda och frälsa resten av världen från ondo.

Politiskt fulspel

Ett typexempel på politiskt fulspel med klimatfrågan som rustning gjordes av S och Mp i september 2020. Det av den saudiske globalisten Mohammed Hussein Al Amoudi ägda petroleumbolaget Preem backade plötsligt från sina planer att bygga upp ett jättelikt råoljeraffinaderi i Lysekil. Planerna på raffinaderiet hade upprört hela miljövänstern och naturskyddsföreningen samtidigt. Statsvetarna spådde en spricka mellan S och Mp, varpå följande regeringskris kom snabbare än olja i en pipeline. 

Dåvarande klimatminister Isabella Lövin (Mp), hade tillsammans med sin statssekreterare flitiga personliga möten med Preems ledning. Mailväxling mellan Preem och regeringskansliet for som vingarna på ett vindkraftverk när det äntligen blåser. Så vi skattebetalare blev också blåsta. Preem klev av planerna på oljeraffinering och skulle istället fortsätta raffinera, fast nu biobränslen istället. 

Vinst för Preem – förlust för skattebetalarna

För uppoffringen fick Preem utsläppsrättigheter värda 250 miljoner kronor direkt tagna ur skattekistan. Regeringen lovade dessutom att “skärpa reduktionsplikten”. Detta gav Preem möjligheten att tillverka och sälja biobränslen till hela EU. Reduktionsplikt vet nog de flesta innebörden av nuförtiden, men det är iallafall den del biobränsle som måste blandas i bensin och diesel för att drivmedlen skall få säljas vid pump. Preem gjorde alltså två jätteklipp i denna smutsiga affär:

Regeringen lovade utsläppsrättigheter till den nya biobränsleanläggningen, Preemraff, motsvarande 250 miljoner kronor för att “verksamheten lär te sig förhållandevis koldioxideffektiv”. Samt att regeringen också steppade upp reduktionsplikten till nivåer som egentligen skulle införas först 2028.

Vinst-vinst för Preem. Förlust-förlust för skattebetalarna (de få vi har kvar). Jag kallar det muta, inget annat.

“Sänkningen” vi sett de senaste veckorna för bränsle vid pump är i själva verket ingen sänkning, utan ett försök från nuvarande regering att landa reduktionsplikten till den årsnivå den skall ligga på. Ungefär som att “subvention” i själva verket är att du får tillbaka lite grann av skatten du nyss betalade in. 

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar