Riksbanken får på måndag nya prisstatistiksiffror att ta ställning till inför räntebeslut i juni, och siffror av blandad karaktär kan väntas, utan klar tendens.
Riksbanken söker en tendens i prisutvecklingen inför penningpolitiska beslut. Utvecklingen går åt olika håll, att döma av förhandsinformation inför måndagens inflationsstatistik, rapporterar Dagens Industri (DI).
Speciellt intressanta är parametrarna KPIF(1) och KPIF utan hänsyn till energiprisförändringar. Deras marsvärden, 8,0 procent respektive 8,9 procent, inverkade starkt på Riksbankens senaste beslut att höja styrräntan. En ytterligare höjning kan väntas i juni – om inte prisutvecklingen stagnerar tydligt redan i denna mätning.
(1)KPIF: KPI (konsumentprisindex) utan hänsyn till ränteeffekter
Olika prisutvecklingar på olika marknader
KPI-korgen är ett ord som ofta används för den jämförelsemall med viktning för olika varor och tjänster som Riksbanken använder för sina beräkningar och inflationsprognoser. Den görs om årsvis, och har sedan årsskiftet tyngre värde för bland annat utlandsresor.
Denna kategori är nu tyngre, och har också förvånansvärt stark prisutveckling: 27 procent på årsbasis och 17 procent på månadsbasis enligt banken Nordeas undersökningar. Matpriserna ökar däremot bara långsamt, och el- och drivmedelspriser har fallit tillbaka.
Inflationen är ett förändringsmått
Inflation är ett förändringsmått, eller om man så vill en derivata. Den visar förändringstakt, och då givetvis mellan olika nivåer. Prisförändringar ska nu beräknas relativt ett allt mer avlägset tillstånd i tiden, närmare bestämt för cirka 12 månader sedan, när priserna började rusa. Relativt dessa prisnivåer kommer förändringarna snart att visa sig vara mindre.
Man behöver alltså som sagt noga skilja på hög prisnivå i allmänhet och snabbt stigande priser relativt tidigare nivåer. Hög prisnivå kan vara ett problem i sig – men föränderliga priser förrycker ekonomiska bedömningar och beräkningar på ett helt annat och värre sätt, som Frihetsnytt redan har varit inne på.
När jag var ung fick jag 5,5 % på insatta pengar .
Lanthandeln där jag lämnade ägg var filial för Trosa-Hölebo Sparbank så ”äggpenagrna” åkte direkt in på bankboken..
Jag tror jag fick ca 4.50-4.70 kr/kg…
(efter 18 år blev det ju en del )
Jag har inga lån alls….men satte in en del sparat på fasträntekonto …lite tidigt ..2.85 % …hade jag väntat hade jag kunnat få högre ränta.
Men jag får ju sätta om det senare…
Hoppas det går upp till 5,5 % igen…—
–