Konsekvenserna av WEF:s agenda – Hans Erixon förklarar

De framförda åsikterna är personliga och representerar personen, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.

”Det blir en digital gulag som vi hamnar i

Vi fortsätter samtalet med World Economic Forum-experten Hans Erixon och denna gång riktar vi in oss på hur besluten som fattas där kommer att påverka oss i vardagen.
Vad ser vi nu i Sverige av besluten och hur kommer de påverka oss konkret?

– Det jag skulle vilja börja med är att referera till mötet i Davos, för som jag ser det är det ett sätt för World Economic Forum (WEF) och även FN i viss mån, att valla inför det ministermöte som kommer att hållas i september i FN:s regi. De frågeställningar som de kommer att ta upp där är identiska med de som de tar upp i Davos. Så det här hänger ihop och med det i bakgrunden kan man koppla det till vad som sker på nationell nivå. Då är det framförallt de besluten som är kopplade till det digitala området, digital identitet, som regeringen gick ut med i slutet av förra året, och det är den digitala plånboken, som inte är en plånbok utan en samling av olika identitetsrelaterade uppgifter om oss som individer.

Vad kan det röra sig om?

– Allting baserar sig på att vi ska få en digital identitet. Vi i Sverige reagerar ju än så länge inte på detta för vi har till exempel haft personnummer sedan 1800-talet, och de har redan infört saker som vi tycker är bra och bekväma som Bank-ID och Swish och så vidare. Men om man tittar på Europa finns ju inte många av de möjligheterna. Inte ens personnummer är etablerat fullt ut. Så vi har hunnit väldigt långt. WEF har gjort ett diagram där man visar hur världens länder ligger i digitaliseringsanpassningen och Sverige ligger i topp längst upp i den högra kvadranten, medan afrikanska länder ligger nere i botten till vänster. Så förutsättningarna, även i Europa, är väldigt olika.

– Vad man då vill, och där man till exempel inom EU jobbar med att införa den digitala identiteten, det är att man vill ha alla på samma nivå och då ska en digital identitet för alla på hela jorden vara en förutsättning för att de sen ska kunna gå vidare och säkra ett införande av till exempel CBDC (Central Bank Digital Currency) – en centralbanksetablerad digital valuta. Det är en grundförutsättning även här i Sverige.

Ordförande WEF Klaus Schwab.
Foto: Wikipedia/ Foundations World Economic Forum

– För att konkretisera den digitala identiteten, så är en sak den kommer att ligga till grund för, den digitala plånboken (Digital Wallet). Där har Ursula von der Leyen, på uppdrag av Klaus Schwab som jag ser det, varit drivande i att EU nu ska ta fram den digitala plånboken. Den är då en samling av identitetsuppgifter kopplade till den digitala identiteten för dig som individ. Det rör till exempel vad du har för personuppgifter, det ligger också till grund för vad Schwab och WEF kallar för KTDI-konceptet (Known Traveller Digital Identity). De vill ha kontroll på ditt resande och då är det meningen att i den här digitala plånboken ska man se dina visumansökningar, passunderlag, biljettbokning, boardingkort, hotellbokning, hyrbil och allt i hela kedjan. De ska också se att biljetten utnyttjats och att du kommit fram till destinationen.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Foto: Wikipedia/ Unión Europea en Perú from Lima, Perú

– Von der Leyen och EU-kommissionen lyfter ju fram alla fördelar med att ha all denna information på ett ställe. Men ur en integritetssynpunkt skulle i alla fall inte jag vilja redovisa allt detta. Den statliga DIGG-myndigheten tog fram en rapport om hur detta ska implementeras i Sverige och i den ser man att riskbedömning och konsekvensanalys finns inte med. De fokuserar bara på vilken nytta det gör och hur bekvämt det blir för användaren. Vissa kan ju då hävda att det inte spelar någon roll om de har total kontroll över ens resande, men det ska även finnas uppgifter i den digitala plånboken om ditt CO2-avtryck. Det innebär ju att allt du behöver handla, där ska du ställas inför ett val av produkter som har det lägsta CO2-avtrycket.

Så det är bättre för mina poäng att jag tar en tallrik insekter än en blodig biff om jag går ut och äter?

– Ja precis! Det finns en rapport inom WEF som har blivit en vägledning för hur detta ska fungera. Där är de inne på så låg nivå som vad det innebär för klimatavtrycket om jag dricker två glas vin per dag. Det finns uppgifter om ett hundratal olika aspekter bara inom matområdet. Men för att de ska kunna hålla reda på detta måste man ha den digitala identiteten. Den utgör grundfundamentet. Och i förlängningen, vilket man har provkört i Kina i WEF:s regi, beroende på vilket klimatavtryck du åstadkommer ligger det i sin tur till grund för den sociala krediten. Gör vi för stort klimatavtryck då kommer vi att bestraffas i andra änden.

Och det finns väl ingen anledning att tro att detta bara kommer vara fallet i Kina?

– Nej nej nej! Det finns exempel på svenska företag som sitter och utvecklar den här mjukvaran idag här i Stockholm, på uppdrag av WEF och Mastercard.

Så det är detta de ägnar sig åt i Davos?

– Ja det är det regeringen, både den röda under 2022 och den nya Kristersson-regeringen, har fattat beslut om att de digitala identiteterna och plånboken ska införas och man har tillsatt en utredare som ska titta på konsekvenserna.

Tror du det finns en ambition att införa chip?

– Där är ju steget längre. För att där förstår de nog att de kommer stöta på stort motstånd. Det kommer världens befolkningar inte acceptera fullt ut. Det finns exempel på företag som Microsoft och Bill Gates har lyft fram som föregångare inom det området, och det företaget finns i Sverige. Men att göra en obligatorisk chippning tror jag, som sagt, att tröskeln är för hög för och det tror jag de inser. Även om Bill Gates har tagit ut ett världspatent och vill in under skinnet på folk. Då skulle de kunna vara helt säkra på att det är du som gör transaktionerna och inte någon som har lånat din smartphone och fått ditt lösenord.

Det kan ju inte bara vara människor som du och jag som tycker att det ibland går alldeles för långt och att det är läskigt med den här agendan. Det måste väl även finns politiker som tycker det. Om man nu som land eller som regering skulle säga ”Nej, vi vill inte vara med på detta. Vi tycker det går för långt och vill hoppa av”. Vad skulle hända då? Vill du spekulera i det?

– Det är svårt att spekulera i. Men om man följer debatten i USA och i UK kring till exempel, C19-vaccinerna, då ser man ju att där har de en helt annan debatt. Den är öppen på ett helt annat sätt än i Sverige. Debatten i parlamenten och representanthuset i USA där tar man upp de här frågorna och kritiserar det, medan politikerna aldrig ens nämner World Economic Forum eller digital identitet här i Sverige. Om man ser det ur ett globalt perspektiv så är en av konsekvenserna kriget i Ukraina. Där Putin, om man följer vad han själv säger och inte vad som är tillrättalagt av svensk media, säger att en orsak till varför han tagit de beslut han har tagit, det är att västvärlden vill påtvinga Ryssland ett västerländskt tänkande, något som de inte är betjänta av och inte håller med om. Så det är väl en möjlig konsekvens.

WEF har släppt en riskrapport som är väldigt omfattande. De specificerar de risker som olika länder står inför varav inbördes konflikter, klimatkris och desinformation är några. Har de skrivit detta för att skrämma oss?

– Det är deras arbetssätt genom det Hegelska tänkandet. Man för ut problem i form av en tes, sen kommer antitesen om hur lösningarna ser ut och sen försöker man nå en syntes i hur man ska implementera dem. I den här riskrapporten går man igenom ett antal områden och vilka länder som har störst risk för det området. Det som är unikt med rapporten i år är att man verkligen försöker visa att riskerna är så många att de inte ens går att beskriva i tabeller utan man måste se det grafiskt. Det som ligger i grunden för alla riskbedömningar är klimathotet och hälsoaspekterna. En annan som de är väldigt tydliga med är matbristen.

Kunskapsnivån om vad det här är för någonting är ju skrämmande låg!

Hans Erixon
Vi publicerade nyligen en artikel som du skrev som tog upp ett antal punkter som WEF ska driva på nu. Vill du berätta om dem?

– Som jag ser mötet i Davos i år, har det ett tema där man påvisar svårigheterna att samarbeta under de här förutsättningarna. Vad det mötet egentligen går ut på är att valla inför ministermötet i september – Our Common Agenda-punkterna. Det är fem områden som man har specificerat som lösningarna ska finnas inom och jämför man de fem områdena med agendan i Our Common Agenda, då ser man att det är precis de områden som man vill med den här nya agendan, skärpa till och göra förändringar inom. På så sätt ser man kopplingen mellan just det de nu lyfter fram på Davosmötet och agendan. I basen är det att få in en digital identitet.

– Det är lagar och det är hur vi hanterar vår mat och det som är signifikant för de fem punkterna är att de uttrycker sig i termer av ”ett nytt system”. För varje punkt är det något nytt de vill introducera. Vad är då det här nya? Ja, då kan man få en viss hint om det genom att se i riskrapporten angående desinformation och så vidare. Men det är ju en WEF-rapport som sen kommer ligga till grund för ett underlag för Our Common Agenda. Där kommer du få se de nya reglerna för internet – hur det ska fungera, vem som får tillgång och vad man får säga och inte säga. I Our Common Agenda blir förslagen konkreta och i hög grad obligatoriska.

Vad kan vi bäst göra för att motarbeta eller för att få människor att förstå att man inte bara ska köpa allt i tron att det är bra för oss. Vad skulle du tipsa om?

– Det är helt orealistiskt att tänka sig att man skulle kunna stoppa det här från gemene man. För om du tittar på de ofantliga maktstrukturerna som ligger bakom förslagen i form av världens mest inflytelserika och rika företag och G20 och så vidare, de har ju sådan makt så du kommer aldrig, ens Sverige som stat, att kunna gå emot det här i det stora hela. Det jag tror är viktigt för vår del är information. Att det skapas en debatt såväl hos politiker som i media, vad detta innebär. I ett nästa steg kan man förhoppningsvis påvisa vad det finns för risker med det och vilka konsekvenserna blir. Information tror jag på, så att folk får kontakt med den verklighet som kommer att bli deras verklighet vid 2030.

– En annan sak som är väldigt viktig är att man ser och får helheten beskriven för sig. Om man tittar på den digitala plånboken, så ser man helheten i den informationsmängd som ska finnas i den, då är det nog många som börjar att fundera. Då ser du en större risk ur integritetssynpunkt. Det blir en digital gulag som vi hamnar i.

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter