Konspirationskollen – Vad hände med Dag Hammarskjöld?

Ny utredning om svenske generalsekreterarens död efterfrågas

Redan kort efter att Dag Hammarskjöld, FN:s generalsekreterare, dog i en flygkrasch i Zambia 1961, lyftes teorin om att det hela var arrangerat för att förhindra att han mäklade fred i det krigshärjade Kongo. Än idag har ingen ny större utredning genomförts, trots ett stort antal frågetecken.

Den 18 september 1961 befann sig FN:s generalsekreterare, svensken Dag Hammarskjöld som var förbundets andra generalsekreterare, på väg med flyg till Tshombe i dåvarande Nordrhodesia (dagens Zambia) för att mäkla fred i den pågående konflikten i Kongo.

Dag Hammarskjöld
Dag Hammarskjöld, FN:s svenske generalsekreterare. Foto: Wikipedia/ Public domain

I närheten av Ndola i Nordrhodesia hände något med planet, som plötsligt kraschade. Ombord fanns sexton personer, elva passagerare, varav åtta var svenskar, samt fem besättningsmän. Alla förutom en, den amerikanske sergeanten Harold Julian från FN:s säkerhetstjänst, dog i kraschen. Även Julian avled kort därefter av sina skador.

Den officiella utredningen kom fram till att det var en olycka, men samtidigt höjdes det även röster om att det rörde sig om ett mord och att planet skjutits ned. På senare tid har ytterligare bevis och vittnesmål framkommit, däribland en legosoldat som påstår sig ha legat bakom kraschen. Men ingen ny utredning, utöver kontroll av nya vittnesmål, har hållits och flera teorier om vem som låg bakom har med åren lagts fram.

Douglas DC-6
En Douglas DC-6, samma modell som Hammarskjöld flög med. Foto: Wikipedia/ Lars Söderström

Utredningarna

Tre olika utredningar sattes samman för att undersöka kraschen: Rhodesiska undersökningsnämnden, Rhodesiska undersökningskommissionen, samt FN:s undersökningskommission.

Utredningen genomsökte ett omfattande område kring olycksplatsen, men kunde inte finna bevis för mänsklig påverkan, såsom bomber, markmissiler eller kapning. Dock upptäckte man skotthål på de två svenska livvakterna, men förklarade det med att en ammunitionslåda exploderat av elden från kraschen. Trots skotthålen blev utredningarnas slutsats helt enkelt att piloten hade flugit för lågt och kolliderat med ett träd.

Utredningarna kunde dock konstatera att räddningsarbetet försenats, vilket orsakade spekulationer om liv hade kunnat räddas om det hade påbörjats i tid. Det ska ha varit tre olika förseningar; larmet om att ett flygplan befann sig i nöd fördröjdes, likaså det larm som gick ut om att kontakten förlorats med ett plan, samt själva avfärden för räddningsarbetarna till olycksplatsen.

Utredningarna 1961 var inte tillfredsställande och 2015 satte FN:s dåvarande generalsekreterare, Ban Ki-moon, ihop en självständig grupp som skulle utreda ny information som framkommit, däribland nio ögonvittnen. Utredarna bedömde värdet av vittnenas utsagor som måttlig, men intressant nog framkom påståendet om att planet redan brann när det störtade, samt att andra flygplan ska ha varit i närheten, vilket talar för att Hammarskjölds plan skjutits ned.

Ett krig med många intressenter

Om Hammarskjölds plan blev nedskjutet så kan man avgränsa antalet misstänkta av två anledningar:

  1. Om stridsplan var involverade krävs det resurser för att ha tillgång till dessa.
  2. Rutten för Hammarskjölds plan var hemlig, vilket gör att vetskapen om var planet befann sig var begränsad till en viss mängd aktörer.

Vid tiden för kraschen pågick ett brutalt krig i Kongo, som 1960 blivit självständigt från Belgien. Kort efter självständigheten kom de etniska konflikterna till ytan, med följden att två områden bröt sig loss från Republiken Kongo: Katanga och Södra Kasai, vilka var områden med omfattande mineraltillgångar.

Flera utomstående nationer, både USA, Sovjet, Storbritannien och Belgien kom att engagera sig i konflikten, inte av omsorg om fred, utan för att stärka sin egen geopolitiska position och få kontroll över de rika naturtillgångarna. I synnerhet Belgien hade intressen i kopparproduktionen och ville motverka en kongolesisk nationalisering, som skulle ha försvårat för utlänningar att styra produktionen. Därför fick separatisterna stöd från belgiska gruvföretag under konflikten, samtidigt som FN skickade fredsbevarande styrkor till Kongo, varav många soldater var svenskar.

Svenska FN-soldater på plats i Kongo. Foto: Wikipedia/ Public domain

Om Republiken Kongo skulle ha återtagit kontrollen över utbrytarrepublikerna, vilket ett fredsfördrag i Hammarskjölds regi skulle ha åstadkommit, skulle det allvarligt ha hotat gruvföretagens intressen. Att dessa låg bakom Hammarskjölds död är en teori som den svenske hjälparbetaren Gunnar Björkdahl, som själv bedrivit efterforskningar i ämnet, lyft fram. Dessa ska då ha använt sig av legosoldater för att mörda generalsekreteraren innan han kunde inleda fredsförhandlingar.

Underrättelsetjänsterna

En aktör som ofta brukar dyka upp som huvudmisstänkt i dessa sammanhang är den amerikanska underrättelsetjänsten Central Intelligence Agency (CIA). Dessa var djupt involverade i Kongokonflikten och ska ha varit inblandade i mordet på den populäre nationalistledaren och Kongos förste premiärminister, Patrice Lumumba, när denne vänt sig till Sovjet för att få hjälp mot de av väst stödda separatisterna.

USA:s president, John F. Kennedy (som själv mördades knappt två år senare) uttryckte en djup beundran för Hammarskjölds arbete för fred, men aktörer som CIA var knappast lika positiva. Ett fredsfördrag där Republiken Kongo skulle återfå sina områden skulle ha kunnat utgöra ett nog så starkt skäl för att röja Hammarskjöld ur vägen, i synnerhet då Kongo stod Sovjet närmare än man gjorde med USA.

Men inte heller Sovjet verkar ha varit välvilligt inställda till Hammarskjöld. Sovjetunionens dåvarande ledare, Nikita Chrusjtjov, uttryckte vid ett tillfälle öppet missnöje med FN:s hantering av Kongokonflikten, krävde Hammarskjölds avgång och hotade med en utökad sovjetisk insats i Kongo. Om detta kan ha varit skäl för den sovjetiska underrättelsetjänsten, KGB att låta mörda Hammarskjöld är dock svårt att säga.

En ny utredning behövs

Den ursprungliga utredningens slutsats om att kraschen orsakades av att piloten flög för lågt har så pass liten bärkraft idag att den bör kunna förkastas. Samtidigt finns det flera faktorer som talar för att Hammarskjölds död var både planerad och utförd med vilja. Vittnesmålen om att planet brann innan kraschen, närvaron av andra plan, livvakternas skotthål samt alla förseningar som gjorde att det tog tid innan räddningsarbetet kom igång, talar samtliga för att det finns djupare förklaringar än att piloten var oförsiktig.

1000-kronossedel-specimen-fram
Dag Hammarskjöld på 1000-kronorssedeln. Foto: Sveriges Riksba

FN borde verkligen genomföra en utförlig utredning på nytt av händelsen, då det trots allt var deras andra generalsekreterare som dog.

Och för Sveriges del borde det finnas ett stort intresse för att så sker. Det är trots allt mannen som pryder våra 1000-kronorssedlar det rör sig om.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar