torsdag, 6 oktober, 2022

Kopplingen mellan matpriser och politisk instabilitet

Historiskt har skyhöga matpriser föranlett uppror och revolutioner – så hur blir det den här gången?

Det ryska kriget i Ukraina har haft omedelbara återverkningar på de globala livsmedelsmarknaderna eftersom länderna stora exportörer av viktiga jordbruksprodukter, såsom vete, solrosolja, korn och majs, samtidigt som det påverkar färskvaror som frukt och grönsaker.

Som det framgår av FN:s Food and Agriculture Organization, FAO, har priset på baslivsmedel stigit sedan invasionen av Ukraina, vilket fortsatt en redan uppåtgående trend sedan Covid-19-pandemins nedstängningar och restriktioner haft en förödande verkan på den globala livsmedelsproduktionen.

Marknadsundersökningsbolaget Statistas noterar att liknande ökningar av matpriserna tidigare lett till oro, upplopp och ibland regimskiften, mestadels i utvecklingsländer. De stigande matpriserna har ett tydligt samband samman med den arabiska våren 2011, då folkmassor i Nordafrika och Mellanöstern som led av hungersnöd och skyhöga levnadskostnader kunde mobiliseras för att störta flera regionala regimer i bland annat Egypten och Tunisien.

Den nuvarande nivån på matpriserna överträffar till och med topparna som observerades 2011 och 2008, när priserna på mat och andra basvaror steg dramatiskt, vilket orsakade oro i flera afrikanska länder såväl som i Bangladesh, Haiti, Indonesien och Jemen. I den nuvarande situationen har Human Rights Watch varnat för att matkrisen kan drabba Nordafrika och Mellanöstern igen, eftersom flera länder i regionen är stora importörer av ryska eller ukrainska livsmedelsprodukter.

I början av juni hade livsmedelspriserna redan drivit på protester över hela världen, inklusive i Asien, Afrika, Mellanöstern, Latinamerika och Europa vilket gjort att FN:s flyktingorgan halverat matransonerna för 75 procent av världens flyktingar.

Hjälp oss! Dela artikeln i sociala medier

Senaste nytt

- Annons -

Liknande artiklar