För andra gången på en vecka nekar polisen tillstånd att bränna en koran med hänvisning till att detta skulle öka terrorhotet mot Sverige. Detta trots att polisen vet att avslag med en sådan motivering saknar lagstöd, och således kommer att upphävas vid en prövning i Förvaltningsrätten. Avslag med sådana motiveringar innebär att grupper med våldskapital dikterar vilken debatt som kan föras i Sverige.
Polisen har nekat en grupp att bränna en Koran utanför Iraks ambassad i en manifestation som skulle ha ägt rum under måndagen, rapporterar Sveriges Radio.
Detta är andra gången på kort tid som polisen nekar en koranbränning med samma motivering: att manifestationen skulle öka den generella hotbilden mot Sverige, och mot svenska intressen. Denna motivering saknar dock stöd i svensk lag.
I båda besluten konstaterar polisen uttryckligen att de bedömer att det saknas reella hot mot själva manifestation, vilket utgör den enda lagliga grunden för att neka demonstrationstillstånd. I stället hänvisar polisen i det senaste beslutet till att säkerhetspolisen bedömer att koranbränningar kan komma att öka terrorhotet mot Sverige.
Hotar demonstrationsrätten
I en intervju med SVT förra veckan förklarade yttrandefrihetsexperten Nils Funcke varför det i längden är politiskt ohållbart att avslå opinionsyttringar med dessa motiveringar.
– Om man allmänt hänvisar till osäkerhet runt om i världen kan vi knappt ge tillstånd till några opinionsyttringar överhuvudtaget.
Funcke menar att i en sådan situation ligger svenska opinionsyttringar i händerna på de främmande makter och grupper som har våldskapital att hota Sverige. Han exemplifierar vidare:
– Om man kritiserar Putin på en demonstration, kan Sverige då riskera att hotas av Ryssland? Ska vi i så fall göra avkall på det också (rätten att kritisera Putin)? Det är ett farligt sluttande plan, sade Funcke till SVT.
Hotar Sveriges suveränitet
Grunden för att upprätthålla ett lands lagar, och dess oberoende, samt upprätthålla dess medborgares frihet, är att man kan upprätthålla landets territorium, och garantera säkerheten där. Det framgår med ökande tydlighet att så inte längre är fallet.
Utvecklingen mot att Sveriges oberoende avvecklas har nu kommit så långt att opinionsyttringar hindras på grund av hot från grupper och främmande makter. I detta specifika fall islamister.
Det finns en verklig risk att riksdagen kommer att vilja ändra Sveriges lagar på ett sätt som skulle skyla över att man inte längre kan garantera säkerheten för dess medborgare från hot av grupper med våldskapital. En sådan lagändring skulle kunna innebära att koranbränning förbjuds och att polisen får rätt att neka manifestationer med hänvisning till terrorhot, eller andra allmänna säkerhetsintressen.
Det är även troligt att en sådan debatt på något sätt kommer föras i riksdagen om Förvaltningsrätten river upp polisens beslut.
