Kravet i Göteborg – klassisk arkitektur

Det börjar bli slut på den moderna arkitektur, som många ställer sig kritiska till. Istället är det traditionell och klassisk arkitektur som både folket och beslutsfattarna vill ha, vilket ett aktuellt exempel i Göteborg visar.

Byggföretaget Serneke, som fått i uppdrag att bygga flera bostadshus i området Cirkustomten, Göteborg, ska ta fram nya ritningar för de bostäder man har planerat att bygga. Orsaken är att den planerade arkitekturen inte är tillräckligt klassisk och traditionell, rapporterar Göteborgs-Posten (GP).

Processen har pågått sedan 2016 och nu ska företaget ta fram ett tredje arkitektförslag. Serneke verkar ta det med ro, åtminstone officiellt.

– Det är klart att man får ha respekt för att vi bygger något som ska stå i 100 år. Det hade varit en sak om vi hade byggt en industrilokal på ett område där det inte finns någon kultur, ingen som passerar förbi, men det här är ändå en fastighet som miljontals människor kommer passera varje år, säger företagets grundare, Ola Serneke, till GP.

Politiska krav på traditionell och klassisk arkitektur

I Göteborgs stads budget för 2023, som tagits fram av det rödgröna styret (Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet), ställs krav på hur kvaliteten på nybyggen ska se ut.

”Stadsbyggnadsnämnden får i uppdrag att i samverkan med exploateringsnämnden och AB Framtiden säkerställa att planering och byggnation av nya flerbostadshus ska hålla hög arkitektonisk kvalitet, exempelvis genom planering av klassisk, traditionell arkitektur och moderna landshövdingehus. Nybyggnation ska ta hänsyn till omgivande bebyggelse som har hög kvalitet.”

”Principer för grekisk och romersk arkitektur”

Frihetsnytt har kontaktat Anders Åkerström, kommunikatör på Stadsbyggnadsförvaltningen i Göteborgs stad, för att få klarhet i vad som menas med detta. I ett mail besvarar Åkerström frågorna

Vad innebär klassisk och traditionell arkitektur, enligt Göteborgs stad, och vilka krav ställs för att nybyggen ska leva upp till dessa?

”Det finns ingen strikt definition men man kan säga att klassisk arkitektur betecknar vanligtvis arkitektur som tar sin utgångspunkt i principerna för grekisk och romersk arkitektur och vad den romerska arkitekten Vitruvius skrev om i sina verk. Man kan ju också säga att det mesta som byggts före 1930 i Europa, alltså före modernismens intåg och påverkan är mer klassisk arkitektur.”

Vad menas med ”moderna landshövdingehus”?

”Landshövdingehus är en hustyp som förekommer i vissa områden i Göteborg (finns även exempel från andra städer) i tre våningar med bottenvåningen i sten och andra och tredje våningen i trä. Att det kallas landshövdingehus berodde på att den dåvarande landshövdingen, Albert Ehrensvärd den äldre, godkände ritningar för ett trevåningshus i trä om bottenvåningen var i sten år 1875.

Dt finns inte heller någon definition av vad ett modernt landshövdingehus är men kan sägas vara flerbostadshus byggt på 2000-talet där man tagit inspiration av landshövdingehusens formspråk och har en våning i sten medan den kan ha flera vångar 3-5 i trä. Exempel på detta är t.ex de som är byggda på Majstångsgatan.

Se Brf Majstången, Göteborg – Sweco Sverige.”

Hur politiskt styrda är besluten om arkitektur? Är det politikerna eller tjänstemännen som får slutordet?

”Generellt ligger makten i dessa frågor hos politiken. Dock hanteras de flesta ärenden som till exempel bygglovsärenden på delegation av tjänstepersoner. I de ärenden som inte är delegerade till tjänstepersoner har politiken makten att besluta. Politiken beslutar om vad som skall delegeras till tjänstepersoner. Utformningen kan bestämmas i detaljplaner.

Detaljplanerna är inte delegerade utan beslutas alltid i alla sina faser av politik. I bygglov skall detaljplanerna följas och här kan man också ha mer detaljerade synpunkter på estetiken. Om en plan inte reglerar utformning är det upp till byggherren att ta fram en utformning som är lämplig på platsen för en byggnad. Bygglov behövs dock som prövar flera olika frågor bland annat arkitekturen.”

”En positiv utveckling”

Frihetsnytt har även talat med Peter Olsson, som är kontaktperson för Arkitekturupproret i Västra Götaland. Han ser det som väldigt positivt att det finns ett ökat intresse för att bygga klassisk arkitektur.

Vad är din kommentar till nyheten att Serneke behöver ha en mer klassisk och traditionell arkitekturstil?

– Det är jättebra att man går i den riktningen. Det är ganska otroligt att det har gått typ 70 år utan att det har ställts några krav på vad som byggs i stan och hur det ska se ut. Det är fantastiskt att man gör det till slut. Det är sjukt att det ska vara en unik grej, att politiker faktiskt ställer krav på vad som byggs.

I Göteborgs stads budget står det att man ska hålla en hög arkitektonisk kvalitet genom klassisk och traditionell arkitektur. Vad tror du att man menar med klassisk arkitektur?

– Vi har ju en definition på vår hemsida. Det är hus som bygger på de principer som man alltid använde innan 1930. Det finns ett antal symmetrier om hur fasaden är uppdelad, samt delsymmetrier och proportioner. Att man använder den formgivningsprincipen.

Hur har det sett ut med tidigare kommunstyrelser? Har man tagit hänsyn till detta tidigare eller är det något nytt för det rödgröna styret?

– Det har främst kommit med det rödgröna styret i och med maktskiftet. De har börjat intressera sig för det mer de senaste åren och har haft vissa personer som varit mer drivande. Så det är en utveckling som har skett de senaste åren.

Märker ni inom arkitekturupproret av ett större intresse för klassisk arkitektur överlag i Sverige idag?

– Ja, absolut. Enormt mycket sedan vi bildades 2014. Då fanns det inte på kartan att man skulle bygga klassiskt. Men i Göteborg var det ett företag som försökte bygga klassiska byggnader i Röda Sten. Det förbjöds ju i detaljplanen, efter att de hade skickat in ansökan, för att tjänstemännen inte ville att sånt skulle kunna byggas överhuvudtaget. Så det har blivit en enorm skillnad under de nio år som vi har funnits.

Kan det vara kopplat till det arbete som ni har bedrivit?

– Ja, det tror jag. Mycket tack vare opinionsbildning och att vi lyfter fram detta. Det fanns ju mycket studier innan som visade att de flesta föredrar och mår bättre i traditionella miljöer. Men det nådde väl inte allmänheten eller folk som jobbade med det. Mycket är väl att vi informerar folk om att de flesta, generellt, föredrar den här typen av arkitektur och att det inte finns någon anledning att inte bygga det här.