Kris i den svenska mjölkbranschen

Mjölk är ett klassiskt exempel på jordbruksprodukter där konkurrensutsatta svenska producenter kämpar med Sveriges höga skatter och långa avstånd. Utländska konkurrenter har fri tillgång till den svenska marknaden trots sämre djurhållning. Svenska konsumenters vilja att välja svensk mjölk är avgörande.

Svenskar tillhör de folkslag som kan dricka mjölk i vuxen ålder, och mjölk har inte bara en betydelse för svensk kosthållning utan också en känslomässig förankring – mjölk symboliserar det förgångna samhälle på landet som mer eller mindre alla svenskar kommer ifrån och som är närmare i tiden än i många andra länder. Mjölk leder alltid till hetare debatter och mer känslor än andra produkter.

Dagens Nyheter (DN) skriver om problemen i mjölkbranschen, som inte är nya men som accentuerats av inflationskrisen. I samband med 1800-talets generella industrialisering, industrialiserades också lantbruket. För att möta de nya, höga kostnaderna med modern produktion och distribution bildade lantbrukarna producentkooperativ.

Arla är ett av dem, och 98 procent av all mjölk som produceras i Sverige kommer från ett av fyra mejerier: Norrmejerier, Arla Foods och Falköpings mejeri (alla ägda av producentkooperativ) samt Skånemejerier som ägs av det franska storföretaget Lactalis. Cirka 50 procent av mjölk till försäljning i Sverige importeras också.

Marknadsekonomi åsidosatt

Mjölkproduktion generellt i Sverige är alltså nästan fullständigt industrialiserad och internationaliserad. Marknadsekonomin är därmed också delvis bortkopplad – den som vill sälja sin mjölk till ett av de stora mejerierna måste vara medlem i producentkooperativet och följa dess politiska plan. I Skånemejeriers fall är det också bara att följa den politiska linje som mejeriägaren lägger upp.

Totalt sett är situationen kanske alltså inte ett monopol, men i alla fall ett oligopol vars aktörer är extremt ointresserade av konkurrens. Det gör det svårt för lokala alternativ att slå sig fram, för de stora anläggningarna och deras ägare kan enkelt lägga hinder i vägen och att bygga ett mindre mejeri, utan skalekonomier, i en pressad bransch, framstår som ogörligt.

Alternativ

Det finns alternativ, det visar inte minst initiativet från Fäbodkultur. Då måste det konstateras att den som vill tillhandahålla ett alternativ måste gå en helt egen väg på sidan om stordriften, och bland annat ersätta stormejeriernas pastörisering med egna, lika säkra metoder.

Stormejerierna och den internationellt ägda mjölkproduktionen vinner oftast mot den som försöker konkurrera på deras villkor. Nya idéer och metoder behövs. Marknaden finns där, mjölk kommer svenskarna alltid att dricka, och svenskarna är beredda att betala mer för svensk mat.

KATEGORIER

Kommentarsfält

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

2 KOMMENTARER

  1. Det är rent vansinne att utländska mejeriprodukter tar upp stora ytor i kylarna. Jag har aldrig köpt Valios produkter .
    Konstigt att miljöputtarna Mp inte brytt sig……mjölk , filmjölk ,smör osv…transporteras på lastbil hundratals mil…
    F.ö. vet jag att lantbrukaren bara får en mindre del av priset…det mesta försvinner i mellanleden….
    En bonde tvingas följa 642 olika regler läste jag nyligen i tidningen LAND…

    • Köper du bara Arla då el?
      Arla är ju de som satt alla på pottan från start, redan för 20-30 år sen. Tyvärr så kan jag inte köpa mjölk direkt av bonde, annars hade jag gjort det.
      Agendan är ju att avfolka landsbygden, se till att folk inte har några kunskaper om hur de ska klara sig med självhushållning. el driva bonngård, lantbruk.
      Fördumningen är i hamn nu. Ta bort mobilen för folk å majoriteten vet varken ut el in, tänker jag.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några artiklar i din kundvagn ännu.

Bläddra bland produkter