Krönika: Det svenska skuldberget!

Detta är en krönika. Det är skribenten som står för åsikterna i texten, inte Frihetsnytt. 
Hos oss får alla åsikter komma fram, även om de är obekväma. Vi står för riktig yttrandefrihet.
Tommy Ulmnäs går igenom svenskarnas enorma skuldsättning och vart orsaken till det kan spåras.

Dagligen får vi nu ta del av rapporter om svenska folkets enorma ekonomiska skulder!

Sällan eller aldrig får vi dock i vanlig ordning inte reda på orsakerna till detta nationella dilemma.

Denna situation har under mycket lång tid medvetet byggts upp av politikerna, bankerna och allsköns oseriösa kreditinstitut samt finanshajar.

Som allting annat började eländet redan på 1970 – talet med att sossarna skapade en alltigenom osund ekonomiska situation för landet då de beslutade att folk som saknade pengar skulle kunna få statliga bostadslån och räntebidrag för att kunna köpa sig ett hus.

Det myntades en filosofi som sa att ”du är inte klok om du inte lånar pengar till att köpa ett hus” du får ju dra av nästan allt i deklarationen. Inflationen som kom som ett brev på posten gjorde sitt till att ett ingångsvärde på ett hus blev försumbar efter en kort tid. Folk som aldrig skulle ha haft råd att köpa hus blev nu med nästan hundra procent lånade pengar husägare.

Hur det började

Början till inställningen att det inte längre lönade sig att arbeta ihop till sina köp började nu göra sitt intåg medborgarnas medvetande. Lånekarusellen hade börjat snurra.

Inpå 1980-talet togs kravet bort på att bankerna skulle ha en likviditetskvot som garanti för att banken inte skulle kunna gå i konkurs samt att sparare alltid skulle kunna kräva utbetalning på sitt utlånade kapital till banken.

Att låna pengar till allt blev nu det mantra som omhuldades av alla. Enormt inflationsskapande som hade sin grund i tillgång till luftpengar började nu bli likt en religion. Låna pengar så fort du hinner och skaffa dig hus, båt, bil, bostadsrätt mm.

Alla tillverkare, fastighetsägare, kraftbolag, kommunikationssektorn och livsmedelsmonopolen börjad nu skörda enorma vinster genom ständigt ökade priser.

Bankerna ansågs inte vara stora nog om de inte kunde redovisa en mycket stor mängd av utlånat kapital. Utifrån den verkligheten började berättelser dyka upp om hur bankerna mer eller mindre ”jagade bankkunder” som erbjöds att låna pengar högt över sin betalningsförmåga.

Dåvarande chefen för Götabanken var känd för att cykla ut till presumtiva kunder med löften om stora lån. I detta sammanhang blev det snart en allmänt vedertagen sanning, ” om du ber om att få låna exempelvis 50 000 kronor så sa banken nej, men om du sa ja till att låna 100 000 kronor så fick du låna dessa pengar.”

Detta lånar bankerna ut

Bankerna lånar inte ut pengar, de lånar ut luft! I den gamla världen blev det utdelning på insatt kapital en gång per år i ett företag som gick med vinst, det vill säga: det var produktionen som stod för den reella ökningen av den ekonomiska kaka som landet skulle leva av.

Nu lever vi skyhögt över den kaka som realt finns att tillgå. Hela landet vilar på ett gungfly. Exempel på detta är när bankväsendet i början på 1990-talet ställer krav på regeringen att de ska gå in och täcka bankförluster uppgående till sextio miljarder, i annat fall skulle hela kreditväsendet gå i konkurs.

De aningslösa politikerna i vårt land lät sig luras till att gå in och ”rädda bankerna för deras ”katastrofala” förluster, mot att de kunde utställas garantier för att alla dessa miljarder omgående skulle återbetalas till skattebetalarna så fort bankerna åter gick med vinst.

Alla vet vi idag att inte en krona har återbetalats av bankerna. Ser vi sedan till den faktiska verkligheten att de pengar bankerna sade sig ha förlorat bara utgjordes av luft, det vill säga enbart spekulationspengar som aldrig funnits, så blir denna penningcirkus med skattebetalarna som de riktigt blåsta medborgarna helt absurt.

Ett exempel: om du köper ett hus för en miljon kronor och därefter går ut på marknaden och säger att du vill ha fyra miljoner för detta hus, men ingen vill köpa huset för högre belopp än du själv givit, har du då förlorat tre miljoner?

Svaret är naturligtvis att du inte förlorat en krona! Spekulationspengar är inget annat än luft! Men skattebetalarna fick fullt ut betala i verkliga pengar för bankernas spekulationsförluster!

Värdet på all världens produkter och all världens börser

Ett annat exempel: Internationella valutaunionen hade runt 1980-90-talet satt ett uppskattat pris på värdet av alla producerade produkter i hela världen under ett år. Detta belopp uppgick till 3 000 miljarder dollar.

Värdet på vad världens börser omsatte samma år uppgick till 300 000 miljarder dollar! Var och en kan förstå hur mycket luftpengar som här var i omlopp, det rör sig om groteskt stora belopp.

Summan av denna redovisning leder oss fram till att folks medvetande om betydelsen av en reell förankring av det arbetande kapitalet i verkligheten hade i princip raderats ut!

Att låna till allt hade nu förankrats in i folksjälen. Skuldsättningsfilosofin hade nu helt ersatt vikten av att arbeta sig till en tillgång.

Det är mot denna bakgrund som vi ska se hur spekulationsmonstret slagit klorna i princip i varje svensk. Programmet ”Skuldfällan” är ett helt logiskt resultat av att politiker sett till att välfärd endast kan mätas i prylar och egendom.

Finansinspektionen som är satt att kontrollera bankernas agerande skulle till exempel satt stopp förs bankernas agerande i ett tidigt skede under 1980-90-talet innan bankkrisen uppstod.

Generaldirektören för nämnda inspektion sade, då man påpekade deras stora misstag i sammanhanget, att ”det är så lätt att vara efterklok, hade vi sagt ifrån hade vi blivit utskrattade”

Men det skulle så klart inte ha påverkat deras agerande. Deras ansvar mot svenska folket skulle ha varit tusenfalt viktigare att leva upp till än att springa och gömma sig för bankernas ledningar.

Från 1990-talet och fram till nu har massor av oseriösa kreditinstitut vuxit fram. När inte vare sig de etablerade bankerna eller politikerna har velat inse faran med ett folk som med rasande fart skuldsätter sig kopiöst över sina betalningsmöjligheter, så finns det ingen anledning att tro att denna tragiska verklighet ska försvinna över en natt.

Begreppet som försvann

För inte så länge sedan fanns det begrepp som i allra högsta grad var ledande för medborgarna i vårt land: Etik och Moral.

Den gyllene regeln ”Gör bara mot andra det du vill att de ska göra mot dig” var som ett fundament att stå på för de allra flesta.

Ingen av dessa trossatser finns längre kvar i folks medvetande. Det är således helt fritt fram för kriminella penninghajar att låna ut pengar med flera tusen procents ränta till aningslösa ungdomar! Detta ska naturligtvis vara helt förbjudet och med långa fängelsestraff som följd vid användande av denna metod.

De etablerade bankerna måste beläggas med förbud att låna ut miljontals kronor till människor som ska betala för en bostad där det presenterade beloppet är rena fantasipengar och inte på något sätt realistiskt!

Helt klart är idag att om bankerna i ett mycket tidigt skede förhindrats att sätta igång den lånekarusell som nu präglat bostadsmarknaden under en längre tid så hade det samhällshotande skuldberget som vi har idag aldrig tillkommit.

Vi får utgå ifrån att bankerna kommer att försöka få politikerna att tvinga skattebetalarna att en än gång betala bankerna för deras spekulationscirkus på fastighetsmarknaden när konkurserna blir vardag!

Skribent: Tommy Ulmnäs

KATEGORIER

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

  1. Det var finansminister Gunnar Sträng (s) som införde räntebidraget.
    Det var på 100 procent. I dag 30 procent.

    Sträng ville att svenska arbetare skulle kunna skaffa sig en egenägd lägenhet i socialdemokratiska Riksbyggen eller HSB. Alternativ ett eget hus. Ett svenskt folkhem.

    Räntebidraget gav möjligheten. De som köpte en bostadsrätt då eller ett litet hus på en arbetarlön. De och deras barn är rika i dag. Enda möjligheten för en svensk arbetare att bli rik.

    Management-ekonomen Peter Drucker (1909 -2005) strödde ordspråksliknande meningar omkring sig.

    Bland annat sa han att avbetalningsköpet är kanske den största innovation som någonsin skapats. För ekonomin. Större än alla tekniska innovationer.
    Att kunna köpa sig en TV på avbetalning och möbler.. Vad det betytt för världens ekonomi. För kunder och för tillverkare.

    Bolån är ett avbetalningsköp. En ung familj kan köpa ett hus när barnen är små. Alternativet är att köpa sig till hus när pappa och mamma har sparat sig till köpet. När barnen är utflugna.

    Förre riksbankschefen Stefan Ingves räknade alltid att husägare och bostadsrättsinnehavare bara hade skulder.

    Två av Sveriges mest kända ekonome har alltid gått i polimik mot Ingves, I stort sett inga av våra bolånetagare har lånat sig över husnocken.. Tvärtom har de flesta bolånetagare värden i sina hus och villor över skulden..

    De har blivit förmögna.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter