Den 18 januari fyller Kungliga Operan 250 år. Det är ett av de främsta kulturarven som bevarats från kung Gustav III:s tid.
Den 18 januari 1773 invigdes den Kungliga Operan i Stockholm med pompa och ståt när den första operan på svenska framfördes. Under de föregående 20 åren hade en fransk operatrupp uppträtt, men 1771 lät Gustav III avskeda ensemblen, då han ville skapa en svensk ensemble som framförde opera på svenska, står det på Kungliga Operans hemsida.
Det var Thetis och Pelée, en ursprungligen fransk opera i fem akter som handlar om den dödlige Pelée som kämpar om havsgudinnan Thetis’ kärlek gentemot de romerska gudarna Jupiter (romarnas motsvarighet till Zeus) och Neptunus (romarns havsgud, motsvarande grekernas Poseidon och nordbornas Njord). Musiken ansvarade den italienske dirigenten Francesco Antonio Uttini för och librettot (texten till ett musikdrama som operor och musikaler) stod poeten Johan Wellander för.
Byggnaden som operan framfördes i var Stora Bollhuset, som låg ovanför Slottsbacken. 1782 lät kung Gustav III uppföra Kungliga Teaterhuset på den plats Operan har idag, mellan Gustav Adolfs Torg och Kungsträdgården. Det var i den byggnaden som Gustav III sköts den 16 mars 1792, varpå han avled den 29 mars.
Byggnaden som huserar Kungliga Operan idag invigdes under Oscar II 1898, efter att man 1892 låtit riva den gamla byggnaden. Guldfoajén, som ligger precis ovanför entrén, är en av byggnadens vackraste rum och är dekorerad med takmålningar av konstnären Carl Larsson.
Med anledning av jubileumsåret har Kungliga Operan en specifik repertoar för hela året.
