Elmarknaden avreglerades av ideologiska skäl, med början under tidigt 90-tal. Det har lett till lite av ”marknadsekonomi med förhinder” framför allt på elnätssidan eftersom elbolagen är så få och stat och domstolar behöver ingripa så mycket. Konkurrensen, som avregleringen skulle åstadkomma, är svag inom elnät.
Avreglering för konkurrens
Carl Bildts borgerliga regering, som tillträdde 1991, var inställd på avregleringar av ditintills kontrollerade marknader. Meningen var att främja konkurrens. Det gällde bland annat elmarknaden i vid mening. Analysen var ideologisk och inte riktigt grundad på säkra prognoser eller hårda siffror. Hela processen för elmarknadens del var klar 1996.
Många förhoppningar om lägre priser och bättre fungerande marknader grusades under tiden som följde. Med ideologiskt motiverade nedläggningar av fungerande kärnkraft blev situationen med tiden mycket ansträngd för elkonsumenterna, enligt Svenska Dagbladet (SvD).
Elbolagen: kontrollerad marknad och lokala monopol
Elnätsbolagen, de som står för hårdvaran som transporterar eleffekten, har förblivit ett udda inslag i en tänkt marknadsekonomi och har i praktiken inte förhandlat med elkonsumenterna om sina priser utan med stat och domstolar. Elnätsföretagen ska ha rätt, enligt lagen, att göra ”skälig vinst”. Det har därmed blivit politiska och rättsliga avgöranden om vad det ska kosta för konsumenten att få tillgång till elnätshårdvaran.
Flera turer i sammanhanget har följt under senare år, med politiska beslut från två ansvariga ministrar, rapporterar Dagens Nyheter (DN). Först försökte Ibrahim Baylan reglera ned elnätsbolagens avgifter, som ökat till motsvarande dubbla Konsumentprisindex (KPI), men det förslaget föll i domstol.
Sedan ”kohandlade” dåvarande minister Anders Ygeman 2020 med elnätsbolagen på ett sätt som gav dem 30 miljarder extra mot att de skulle sluta överklaga beslut rättsligt, och lösa den uppblommande elkrisen i Stockholm och Skåne genom investeringar. Energimarknadsinspektionen kritiserade lagen i sitt remissvar och konstaterade också i efterhand att några investeringar av betydelse inte hade skett, utan pengarna hade gått till bolagsvinster. Elnätsbolagen fortsätter också att driva rättsprocesser för att få höja sina priser.
