Är fru Justitia enögd beträffande finanseliten?
Familjen Wallenberg med bolag och högre tjänstemän verkar alltid ha haft speciella förbindelser med makten. Samtidigt mal rättvisans kvarnar förunderligt fint när det gäller privatpersoners mindre yttrandefrihetsbrott på nätet.
Det senaste exemplet är en affär i Wallenberg-sfären med bolaget EQT från september 2021 som gett upphov till insidermisstankar.
Conni Jonsson, en Wallenberg-veteran och styrelseordförande i detta bolag var en av dem som sålde EQT-aktier i en affär som totalt omfattade 23 miljarder kronor. Finansinspektionen, som är tillsynsmyndighet, kritiserade först försäljningen på insiderrelaterade grunder men kom sedan på andra tankar och lade ner utredningen, ett beslut som kritiserats av Ekobrottsmyndigheten (EBM).
I ett pressmeddelande förklarade Finansinpektionen sin uppfattning i frågan:
Som en del av utredningen mottog Finansinspektionen den insiderlista som EQT utarbetat i fråga om informationen. Myndigheten noterade några formella brister i listan. Dessa brister är dock så obetydliga till sin karaktär att de inte utgör grund för vidtagande av åtgärder mot bolaget.
I samma rättssystem gäller olika regler
I andra delar av samma rättssystem verkar andra regler gälla. I fråga om exempelvis den omdiskuterade lagen om hets mot folkgrupp, verkar det ibland som om tröskeln till åtal och dom är nerslipad till golvet och borta. En folkvald politiker i Karlskrona blev till exempel för ett par år sedan åtalad för hets mot folkgrupp, efter att ha uttalat sig om minaretbygget i hans hemstad.
Där fanns inga förbehåll om ”karaktär” hos det som sedan åtalades, eller någon uppfattning att vissa saker är för små för att bli rättssaker.
En insider i Insiderlagens mening har tillgång till kurspåverkande information om värdepapper som inte är allmänt känd. En insider får inte handla i värdepapperet förrän informationen nått ut till allmänheten.
