Den avlidne konstnären Lars Vilks skulpturer ”Nimis” och ”Arx” i micronationen Ladonien övertas av Lars Vilks minnesfond. Liksom flera andra verk av Vilks testade dessa yttrandefrihetens gränser och han spelade en stor roll i de debatter som gällt konstnärlig frihet.
Skulpturerna ”Nimis” och ”Arx” av Lars Vilks, som ligger vid Håle stenar i Kullabergs naturreservat i Skåne, kan få skydd som byggnadsminne. För att uppnå en sådan status krävs att det finns en tydlig ägare, vilket inte har funnits sedan Vilks dog under mystiska omständigheter, i en bilolycka 2021.
Nu tar dock Lars Vilks minnesfond över ägandet och förvaltaransvaret, vilket även omfattar det fiktiva landet Ladonien, där skulpturerna är uppförda, rapporterar TT.
Testade yttrandefriheten, behövde livvaktsskydd
En central del i Vilks konstnärskap har varit att testa gränserna för yttrandefriheten och konsten. På grund av att både ”Arx” och ”Nimis” byggdes i ett naturreservat utan tillstånd blev han åtalad och dömdes 1994 att betala 100 dagsböter på 100 kronor.
Det som Lars Vilks blivit mest känd för är teckningarna av profeten Muhammed som en rondellhund 2007, vilket orsakade enorm vrede bland muslimer. Det resulterade i en omfattande debatt om yttrandefrihet, var gränsen går för vad man får avbilda och hur. Ska yttrandefriheten stå över religiös känslighet, eller ska vissa grupper skyddas på grund av att de anses vara ”utsatta”? Ska kristna i så fall åtnjuta samma skydd?
Han anklagades för att göda rasism och så kallad islamofobi, vilket gjorde att han fick en del av kulturetablissemanget emot sig. På grund av hot från islamister tvingades han att ha livvaktsskydd under resten av sitt liv.
2021 avled han i en bilolycka som är omgärdad av frågetecken, och det spekuleras bland annat på forumet Flashback om det egentligen rörde sig om ett mord.
Självständiga konstnärer en utsatt grupp
Han hade flera likheter med gatukonstnären Dan Park, som tagit steget längre än Vilks i att testa gränserna och har flera gånger dömts för hets mot folkgrupp. Frihetsnytt skrev i fredags om att FN försöker inskränka Danmarks yttrandefrihet, genom att kräva att landet ska be politikern Momodou Jallow om ursäkt för att Park fått ställa ut sina verk i Folketingets lokaler.
När Vilks dog i bilolyckan hedrade Park hans minne och betydelse för yttrandefriheten, vilket Samnytt rapporterade om.
En annan konstnär som upplevt censur är nationalromantikern Markus Andersson, känd för sina historiska och filosofiska motiv samt naturskildringar. När han fick ställa ut sina verk på Moderna Museet 2006 väckte det snabbt ett medialt ramaskri, där Andersson tog emot alla möjliga ärekränkande påhopp, som han visserligen fick bemöta i Expressen.
Att det var på grund av Anderssons nationalistiska och traditionalistiska åsikter var ingen hemlighet, men kritikerna försökte gömma sig bakom att verket ”Svenska syndabockar” innehöll ett porträtt av den misstänkte Palme-mördaren Christer Pettersson. Bilden baserades på ett foto, taget av Jonas Lemberg, som drog Andersson till domstol för upphovsrättsintrång. Till slut fick han rätt i Högsta domstolen, vilket utgjorde en stor seger för bildkonstnärer.
Lars Vilks kommenterade själv historien och tog ställning för Andersson på sin blogg.
