Osäkerheten kring vem som äger Lars Vilks verk Nimis har slutligen lösts och det kommer nu att få står kvar, vilket markerar ett nytt kapitel för en flera decennier lång diskussion om konstens och yttrandefrihetens gräns.
Frihetsnytt har tidigare rapporterat om processen med att få konstnären Lars Vilks träskulptur Nimis, belägen vid havet i Kullabergs naturreservat i Skåne, förklarat som ett skyddsvärt byggnadsminne.
Ett stort hinder i processen har varit att bestämma vem det är som äger verket. 1984 sålde Vilks Nimis till konstnären Joseph Beuys och när denne dog två år senare var det konstnären Christo som tog över ägandet. När denne dog 2020 var det ingen av arvingarna som gjorde anspråk på verket.
Men tack vare att Nimis gick tillbaka till Vilks dödsbo 2021, kunde det komma stiftelsen Lars Vilks minnesfond till godo, vilken nu står som ägare till verket, rapporterar Dagens Industri.
Symbol för yttrandefrihet och nytänkande
Lars Vilks främsta gärning som konstnär var hans tänjande på gränserna för konsten och yttrandefriheten. Nimis, tillsammans med stenverket Arx, utgör den fiktiva republiken Ladonien som Vilks etablerade på platsen där de står. På grund av att de byggdes i ett naturreserverat utan tillstånd, blev han åtalad och dömdes 1994 att betala 100 dagsböter på 100 kronor.
Det som gjorde att Vilks verkligen blev erkänd som en kontroversiell konstnär, var hans avbildning av profeten Muhammed som en rondellhund 2007, vilket orsakade en sådan vrede bland muslimer att han tvingades ha livvaktsskydd resten av sitt liv. Han anklagades även flitigt för så kallad ”islamofobi” och rasism, bara för att han avbildat den muslimske profeten.
Men allt detta bidrog till en omfattande debatt i samhället om var gränsen går för yttrandefrihet. Ska den gå vid att bryta mot byggnadslagen, eller för att känsliga grupper kan provoceras? Yttrandefrihetsexperten Nils Funcke har tagit ställning för att sådana ska omfattas av yttrandefriheten, vilket han betonade i samband med att han försvarade aktionen med Erdogan-dockan och Rasmus Paludans koranbränning.
För Nils Hyllienmark, advokaten som stått för utredningen av byggnadsminnesmärkningen, utgör Nimis en symbol för Vilks livsverk:
”Lars Vilks vågade hela tiden pröva åsikter och utmana gamla sanningar om vad som är sant och rätt.”
