Löftessvek – Tidöpartierna höjer skatten på ISK

Borgerliga regeringar förväntas sänka skatter, eller i alla fall inte höja dem. Trots det har Tidöpartierna nu genomfört två dramatiska, högprofilerade skattehöjningar på kort tid, senast skatten på det populära sparalternativet ISK.

Höjd ISK-skatt

DagensPS rapporterar nu att Tidöpartierna i sin budget höjer skatten på ISK-sparande. Det bryter både mot det sociala kontrakt1 som borgerliga partier vann sina väljare på, och mot ett direkt löfte i Tidöavtalet som skulle skydda allt sparande på mindre än 300 000 kronor från skatt (Direktiv samarbetsprojekt Tillväxt och hushållsekonomi s. 59).

Det kommer också kort tid efter detta: regeringen räknar inte upp gränsen för statlig skatt som brukligt, också det en skattehöjning som ingen borgerlig politiker varnade för i valrörelsen.

ISK-skatten drar in över 30 miljarder

ISK (investeringssparkonto) har varit en succé bland svenska sparare. Antalet svenskar som sparar på ISK-konto är 3,9 miljoner, och de har 280 000 kronor i behållning i snitt på sina ISK-konton.

Skatten bygger enkelt uttryckt på statslåneräntan. När den räntan nu stiger, stiger också beskattningen på ISK-kontona. Regeringen hade enkelt kunnat styra om beskattningen till att fortsätta vara låg, men väljer att låta ränteökningen slå igenom fullt ut.

2012-2022 gav ISK-skatten 32 miljarder kronor till statskassan. Nu kommer Ulf Kristerssons regering att ta ut 32 miljarder ISK-skatt bara på sina två första regeringsår. ISK-sparare har i snitt betalt en tusenlapp i skatt per år, men kan nu i stället behöva betala kring 3000 kronor.

Ulf Kristersson. Foto: Wikipedia/ Vincent Öhlander Rice
Ulf Kristersson. Foto: Wikipedia/ Vincent Öhlander Rice

Skadar sparandet

Sparande anses allmänt vara något av det bästa som kan hända ett samhälle. Det tillhandahåller exempelvis kapital för investeringar inom landet, och är också ett sätt för individen att ta ansvar för sitt eget liv och sin egen försörjning.

I dagens läge drar det också undan pengar från konsumtionen, vilket är precis vad Riksbanken försöker uppnå för att inte konsumtionen ska driva prisökningar och inflation.

Höjningen av ISK-skatten är inte till någon hjälp för något av detta.

  1. Ett socialt kontrakt kallar man ibland det arrangemang av förväntningar som gäller mellan makthavare och dem som ger makthavarna förtroende – utan att det finns några skrivna avtal eller något riktigt klara regler. []

Kommentarer förhandsgranskas inte av Frihetsnytt och är inte redaktionellt innehåll. Du är själv juridisk ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.

1 KOMMENTAR

  1. Som vanligt får jag rätt…..lita aldrig på politiker…!!! 🤔🤔

    Misstro allt från politiker , systemmedia och myndigheter. 😜

    Räkna med att du utsätts för ständiga komplotter , konspirationer och sammansvärjningar iscensatta av globalister & Co .


    För att ta ett litet exempel från torsdagens nyhetssändningar SVT där man normaliserar folkutbytet…

    I varenda sändning ältades att ett bostasbolag i Växjö kommit på lösningen med kriminalitet…Fredrik Skillemar ..programledaren lyste som en sol…lösningen var att dom boende började odla tillsammans.

    Skillemar (jag tål inte karlen ) tycktes försöka inbilla oss att knarksäljarna börjar odla morötter och sälja i knippor isf knark..😁🙄


    Däremot är det givetvis trevligt om folk träffas och odlar –koloniträdgårdar har ju funnits länge….

    Tyvärr läser jag ofta om skadegörelse och stölder i kolonier. Sådant hände aldrig förr.

Senaste nytt

- Annons -

bli prenumerant

Liknande artiklar

Så mycket sjunker bolåneräntan

Så blir årets lägsta bensinpris

Därför kan räntan på lån höjas

0
Din varukorg är tom!

Det ser ut som om du inte har lagt till några varor i din varukorg ännu.

Bläddra bland produkter