Löneökningar nästa år på 4,4 procent är vad LO-förbunden och industrifacken ger som ingångskrav i löneförhandlingarna. En undersökning visar att sex av tio företag måste skjuta på anställningar och två av tio skulle behöva dra ner på verksamheten om detta bud kommer bli verklighet.
Det är höga löneökningskrav på 4,4 procent som presenteras av LO och facken inom industrin. Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv säger:
– Det är det högsta kravet på löneökning sedan industriavtalet kom till stånd för 25 år sedan. Det är bekymmersamt. I det läge vi befinner oss i nu, med en bromsande lågkonjunktur där företagen får det allt tuffare är det ett alldeles för högt krav.
Konsekvenser enligt företagen själva
Svenskt Näringsliv har undersökt vad deras medlemmar anser att följderna kan bli om löneökningskravet höjs till nya nivåer. Prisökningar anges som den största risken och 75 procent av de svarande medlemmarna menar att de skulle tvingas höja priserna i så fall. Fullt ut kan dock de kraftigt ökade lönekostnaderna inte kompenseras med prishöjningar säger Svenskt Näringslivs chefsekonom, utan det kommer leda till fler konkurser.
Vidare visar undersökningen att nästan sex av tio företag tror att de kommer tvingas skjuta på planerade anställningar, ett av fem företag skulle behöva dra ner på verksamheten, drygt hälften skulle tvingas skjuta upp investeringar samt sju procent tror att de skulle få avveckla helt och hållet om löneökningsnivåerna eskalerar.
Mer produktion flyttas utomlands
Flera företag oroas nu över vad som kan komma att hända nästa år. Vissa aviserar att de kommer tvingas utlokalisera mer produktion till utlandet. Anton Svensson, vd på industriföretaget Ewes i Småland tror att han kommer att få utöka antalet anställda utomlands på bekostnad av de anställda i Sverige och han tycker att facken borde ha ”hållit huvudet kallt och inte krävt inflationskompensation helt plötsligt”.
– Med en mer rimlig löneutveckling hade vi med en prisvärd svensk produktion i stället kunnat få ett stort övertag gentemot våra konkurrenter i eurozonen. Nu tas alltmer tillverkning hem till Europa och det vore synd om Sverige missar det tåget, menar Anton Svensson.
Hårdast drabbas besöksnäringen och sällanköpsvaror
När konsumenterna håller igen är det besöksnäringen och de branscher som tillverkar sällanköpsvaror som drabbas allra hårdast. Besöksnäringen är också arbetskraftsintensiv och påverkas därmed starkt av löneökningarna. Branschen, som just hade börjat återhämta sig efter den så kallade pandemin, är redan hårt drabbad av människors minskade prioritering av inköp av deras varor och tjänster och ser med stor oro fram emot nästa år.
– Det finns inga marginaler i de här branscherna. Visst, det finns stora lönsamma företag i Sverige men 96 procent av företagen har tio eller färre anställda och de är väldigt pressade, säger Sven-Olov Daunfeldt.
Vi pratade med företagaren och civilingenjören Arne Weinz om hur han ser på utvecklingen och utmaningarna svenska företag står inför. Se filmen genom att klicka på bilden längst upp.
