Svensk energipolitik med anknytning till kärnkraft har varit full av låsningar sedan folkomröstningen 1980. Många beslut har tagits med syfte att försvåra för kärnkraft. Nu kan en vändning vara på gång.
Sverige har haft många omgångar lagstiftning med avsikt att försvåra för kärnkraften – från socialdemokraten Birgitta Dahls tankeförbudslag till avgifter och pålagor på just kärnkraften för att förstöra dess lönsamhet. Precis som i den allmänna opinionen, så kan den politiska trenden ha vänt i elkrisens tecken.
Som Frihetsnytt har rapporterat, är nu ett större antal kommuner i Sverige villiga att tillåta kärnkraftsanläggningar i sina respektive kommuner. Även på riksdagsnivå finns nu stöd för en annan viktig relaterad verksamhet: uranbrytning i Sverige, rapporterar TT.
Liberalerna byter ståndpunkt
Liberalerna, under Johan Pehrson, har rört sig bort från många gamla liberala ställningstaganden. Så sent som i valrörelsen 2018 stod liberalerna fast vid det förbud mot uranbrytning som gällt sedan 2018, enligt SVT.
Tidöpartierna är eniga i energipolitiken och har med den som ett kapitel i Tidöavtalet. Detta kan ha varit den sista energipolitiska stötestenen, som nu är borta.
Svenskt uran
Sverige är ett av de länder i världen som har mest brytvärt uran. För att upprätthålla förbudet mot uranbrytning i Sverige, köper man i stället uran från andra länder för att driva kärnkraften.
Elkrisen på senare tid, samt energipriserna som följt i dess spår, har gett utrymme för spekulationer om att uranet skulle kunna vara mer värt för Sverige än oljan har varit för Norge. Det är dock under förutsättningar att Sverige själv bryter uranet och tar det i bruk i egna kärnkraftsanläggningar, för att sedan sälja eleffekten.
